Helena Granström

“En söndagsförmiddag i februari, knappt en vecka före sin tvåmånadersdag, slöt min yngsta dotter sina ögon.” Ett barn dör och återfår livet. Det blir utgångspunkten för en reflektion över gränsen mellan liv och död, en gräns som ingen egentligen vet var den löper. Trots allt vad biovetenskaperna lyckats kartlägga råder nämligen ingen konsensus om hur det levande ska skiljas från det icke-levande. Vad säger det om möjligheterna att med ett rationellt språk beskriva allt som är verkligt? I dialog med Schrödinger och Schopenhauer, Gödel och Russell blottlägger Helena Granström naturvetenskapens oförmåga att omfatta det mest centrala: upplevelsen av att finnas till.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv. I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Skymningsland utforskar upplevelsen av att stå på tröskeln till det okända, insikten om att våra liv inte kan fortsätta på samma sätt och att världen, som vi känner den, förändras i snabb takt. Kombinationen av ekologisk, geopolitisk och demokratisk kris oroar och skrämmer. Samtidigt pekar olika rörelser och initiativ mot möjligheter till positiva paradigmskiften som kan innebära mer livsbejakande sätt att tänka och leva. Skymningen övergången från dag till natt kan förknippas med rädsla inför mörkret, men också med kreativitet och fruktbara möten mellan fantasi och verklighet. I Skymningsland möter vi konstverk och texter som hämtar sin näring någonstans mellan förstörelse och tillblivelse, förvirring och klarsynthet, rädsla och hopp. Publicerad av Moderna Museet i samband med utställningen Skymningsland på Moderna Museet i Malmö. Twilight Land explores the feeling of standing on the threshold of the unknown. Of realising that our lives cannot continue in the same way and that the world, as we know it, is changing at a rapid pace. The convergence of an ecological, a geopolitical and democratic crisis worries and frightens. At the same time, and in the midst of this darkness, a vibrant transition movement engages people all over the world, striving for a positive paradigm shift towards a more life-affirming way of thinking and living. Twilight the transition from day to night might be associated with a fear of the approaching darkness, but also with creativity and fruitful encounters between imagination and reality. The texts and artistic practises featured in this book derive their nourishment from somewhere between destruction and creation, confusion and clarity, fear, and hope. Published by Moderna Museet in conjunction with the exhibition Twilight Land at Moderna Museet Malmö, Sweden.

Ada Seiler har lämnat sin man och sina barn, och befinner sig på en klinik i Kaliningrad, den stad som tidigare hette Königsberg. Här levde filosofen Immanuel Kant hela sitt liv utan att någonsin ge sig av längre än några kilometer, här lade Kurt Gödel fram det ofullständighetsteorem som kom att tillintetgöra matematikens strävan efter visshet och här erbjöd sju broar över den flod som skär igenom staden en promenad som ingen kunde gå. Ada blir varmt mottagen. Välkommen, säger man till henne, känn dig som hemma. Klinikens personal tar hand om dem som inte tar hand om sig själva. Tro oss inte, varnar de samtidigt Ada. Alla vi som jobbar på kliniken ljuger. Det vi säger dig är inte sant. Helena Granström är författare och kulturskribent. Bland hennes verk kan nämnas Osäkerhetsrelationen, Det som en gång var och Betydelsen av kärlek. För sitt författarskap har hon belönats med De Nios Vinterpris och Harry ­Martinson-priset. "Det är provokativt, roligt och rysligt välskrivet." SvD "En smärtsamt symbolistisk roman som lyckas dramatisera en djupt känd förtvivlan på ett förbluffande logiskt och paradoxalt nog vackert sätt." Expressen Königsberg är en mångbottnad idéroman som rör sig mellan filosofi, logik och absurditet. [...] Det finns ingen annan svensk författare som skriver som Helena Granström gör, och jag är tacksam för att hon finns." Borås Tidning "Den får mig inte bara att inse, utan också att känna, det märkliga, ångestframkallande och samtidigt fantastiska i att existera. Något sådant lyckas inte många romaner med." Norrtelje Tidning "Hon lyckas fånga det tröstlösa företaget att försöka argumentera sig förbi det som saknar lösning, och att försöka upphäva den djupaste ångest med logik." Sydsvenskan

Konkurrens till döds från 1994 är Michel Houellebecqs romandebut. Den gjorde honom i ett slag till ett litterärt fenomen i Frankrike. Romanens tema, ännu högst aktuellt, är den hårda konkurrens människor utsätts för – en tävlan som inte bara gäller ekonomi och karriär utan även i hög grad sex. Huvudpersonen, en desillusionerad datatekniker, beskriver maktspelet i sammanträdesrummen och banaliteterna vid kaffeautomaterna. Tillsammans med en kollega, Tisserand, skickas han ut till företag i landsorten för att installera ny programvara. Under resan ­bevittnar han Tisserands fåfänga försök att vinna kärlek och sexuell framgång och ser sig slutligen tvingad att krossa hans sista illusioner. Reviderad översättning av ­Kennet Klemets och nyskrivet efterord av ­Helena Granström.

»'Du är väl en sådan där multiversumtyp, va?' smackade han fram mellan tuggorna, hans stora, simmiga ögon fortsatte att blinka oupphörligt, den runda magen stod som en hylla under hans hetsigt malande käke. Jag kom att tänka på astronomen Fritz Zwicky förmodligen en riktig hedersknyffel som hade gjort sig känd för att med en matematikers precision förolämpa sina kollegor genom att kalla dem för sfäriska idioter; sfäriska, eftersom de var idioter från vilket håll man än betraktade dem. Denne man gjorde omnämnandet mer bokstavligt, även om han förmodligen uppfyllde det även i Zwickys avsedda form.«Elsa är lektor på en namnlös fysikinstitution i Stockholm. Desillusionerad har hon lämnat forskningens fascinerade stadium bakom sig utan att ha lyckats träda in i ett nytt. Det enda hon tvivlar mer på än fysikens möjlighet att närma sig något som liknar verkligheten, är sin egen plats i tillvaron. Institutionen befolkas av män; yngre män, äldre män. Och Laura, en österrikisk doktorand med siktet inställt på förtrolig vänskap med den motvilliga Elsa. Men så finns Albert, en ytterst allvarlig man som blir föremål för hennes intresse och fantasier. Helena Granström är författare och kulturskribent och skriver för Expressen och Svenska Dagbladet. Hon har även en magisterexamen i teoretisk fysik och en licentiatexamen i matematik. Hon har skrivit ett flertal essäer och romaner, det här är hennes första på Weyler förlag. "Helena Granström är expert på mänskliga tillkortakommanden – girighet, självgodhet och missunnsamhet." Gefle Dagblad "Helena Granström leker raffinerade lekar med sina naturvetenskapliga modeller och låter dem spela ett rollspel eller skuggspel i den psykologiska handlingen på institutionen. För fysiker är det säkert extra roligt att kunna lägga det här stora pusslet. Och det är underhållande med lite hjärngympa i den svenska romanhösten." SvD "Granströms nyexistentialistiska miniodyssé genom fysikens ännu olösta mysterier, är exemplarisk rent innehållsmässigt." Aftonbladet

År 1951 ställde matematikern Alan Turing frågan "Kan en maskin tänka?" Hans fråga inspirerade 1972 till att formulera idén om informationssamhället. När idéns förverkligande i samtiden utvärderades i en studie 1985 användes termen funktionell autism för att beskriva formaliseringen av arbets- och samhällsliv som kraftigt reducerade ­människans möjligheter att agera utifrån eget omdöme. Studien fokuserade på ­kunskapsteori och pekade på nödvändigheten av balans mellan teknologi, filosofi, historia och litteratur när vetenskap och teknik utvecklas. År 1985/86 inrättades Dialogseminariet och tidskriften Dialoger för att konfrontera de bärande idéerna kring informationssamhället. Med detta temanummer, som också blir det sista av tidskriften Dialoger, firar tidskriften 25-årsjubileum.