Heléne Lööw

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit. Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Frågor om brottslighet i Sverige är högaktuella i den svenska debatten och uppmärksammas även internationellt. I Norge och Danmark har begreppet det svenska tillståndet använts om Sverige som ett avskräckande exempel. I denna antologi samlas 22 forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, medievetenskap, historia och stats­veten­skap och ger sin bild av brottslighetens utveckling i Sverige, med särskilt fokus på våldsbrottslighet. Tillsammans ger de en bredare beskrivning av brottsproblematiken än den som vanligen förekommer i medierna och i den politiska debatten. Boken beskriver det dödliga skjutvapen­våldet och organiserad brottslighet men också andra former av brott, såsom våld i nära relationer, rån, sexuellt våld, våldsbejakande extremism, terrorism och ekonomisk brottslighet. En viktig aspekt är brottslighetens utveckling över tid – vilka typer av brott har ökat och vilka har inte? Boken bygger på både existerande och helt ny forskning. Den vänder sig till högskolestuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen men även till politiker, journalister och, inte minst, den breda allmänheten.

Sveriges främsta forskare på radikalnationalistisk terrorism, Mattias Gardell och Heléne Lööw, har skrivit en ny bok tillsammans med massmedieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg. Det är en bok om hur dagens radikalnationalistiska terror kan förstås och bekämpas i ett samhälle där sociala medier snabbt och lätt knyter samman människor i hela världen. Heléne Lööw ger den historiska bakgrunden till hur terroristerna har arbetat över tid och hur polisen lyckats bekämpa dem tidigare, samt synar vågen av attentat mot asylboenden och HVB-hem. Mattias Gardell tar sin utgångspunkt i de senaste årens terroristiska ensamvargar i vår närhet såsom Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov som utförde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Han sammanfattar vad vi vet om de drygt 100 ensamagerande terrorister som slagit till i Europa sedan millennieskiftet, och synar raskrigslitteratur och propagandakanaler som förespråkar metoden. Är verkligen ensamvargar ensamma? Michael Dahlberg-Grundberg kartlägger hur terroristerna hämtar näring och inspiration från nätet och de hatiska miljöerna där. Han visar på hur hatet i de sociala medierna driver fram ett slags känsla av att »någon måste göra något«.

När den ekonomiska krisen fördjupats och på sina håll permanentats börjar militanta nationalistiska rörelser runt om i Europa att åter mobilisera i större skala. Heléne Lööw har under senare år närstuderat dessa grupperingar, som vuxit fram i en bred vit makt-miljö som väldigt få har inblick i. Det är en komplex värld av ställningskrig, tillfälliga allianser och direkta konfrontationer såväl med andra militanta grupper som med poliser, anti-fascister och det omgivande samhället. Under de senaste åren har till exempel Svenska motståndsrörelsen byggt upp baser på mindre orter i Sverige där de driver ett intensivt propagandaarbete, utför våldsamma gatuaktioner och sprider skräck genom sin blotta närvaro. Dessa rörelser ingår i ett internationellt nätverk och i 2014 års val lyckades de också på många håll kuppa sig in i olika kommunfullmäktige. I takt med att samhället dragit sig tillbaka eller inte ansett sig ha råd att upprätthålla vissa verksamheter har vit makt-rörelserna kunnat stärka sig genom att reparera lekplatser, starta medborgargarden och liknande. Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas Parti och andra vit makt-organisationers närvaro är allt mer påtaglig och de blir allt starkare. Med Heléne Lööws bok Nazismen i Sverige 20002014 tas de första stegen för att vi ska kunna förstå hur denna utveckling gått till och hur vi ska gå tillväga för att bemöta och bekämpa dessa grupper.

Rasideologer, fascister, extremnationalister, nationalsocialister, antisemiter beteckningarna är många och grupperingarna åtskilligt fler i den yttersta högerns svenska 1900-talslandskap. Anslutningen har varit störst i Västsverige och Skåne; en del anhängare har kommit från överklassen men de flesta var från lägre medelklass, arbetare eller bönder. Nazi-Tyskland var ofta förebilden men rörelserna fick också gå en taktisk balansgång beroende på Tysklands rykte i olika skeden. Några partier kom in i kommunalfullmäktige, men inget uppnådde någon parlamentarisk bas. Ursprunget till rörelserna fanns i de antisemitiska organisationer som bildades i Sverige i slutet av 1800-talet. De låg till grund för det första nationalsocialistiska partiet, Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet, som bildades 1924 av Birger Furugård. Snart splittrades emellertid rörelsen och utbrytarna, under ledning av Sven-Olov Lindholm överlevde ända till 1950. Det mest kända namnet var länge Per Engdahl, ledare för Nysvenska rörelsen, som var aktiv ända in på 90-talet, och Assar och Vera Oredsson i ledningen för Nordiska Rikspartiet, som grundades 1956 och har utgjort länken till dagens rasideologiska grupper. Denna bok är den första stora vetenskapliga kartläggningen av den tidiga svenska nazismen, ett verk som kommer att bli en klassiker för lång tid framöver, skriven av den obestridda auktoriteten på svensk nazism. FÖRFATTAREN: Heléne Lööw är fil. dr i historia och efter flera år på universitetet i Göteborg, BRÅ och Centrum för invandrarforskning nu överintendent för Forum för levande historia och docent vid Södertörns högskola. Hennes doktorsavhandling hette Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 19241950 och på Ordfront utkom 1998 Nazismen i Sverige 19801997, aktualiserad året därpå. »Heléne Lööws bok är en forskningsprestation av stor betydelse.« HÅKAN ARVIDSSON, SVENSKA DAGBLADET

Det här är det svartaste jag någonsin skrivit Detta är den första stora vetenskapliga kartläggningen av den moderna rasideologiska rörelsen i Sverige dess historiska rötter, aktionsformer, ideologi och mytologi. En larmsignal ljuder kring 1980, när några incidenter med rasistiska förtecken äger rum. Nya antidemokratiska rörelser har spirat i det tysta. De bärs upp av 40-talisternas barn. Somliga uppträder som svartklädda skinheads, de gör hitlerhälsning och sprider skräck på gatorna. Den rasideologiska rörelsen slår rot och förgrenar sig genom lösa grupperingar som knyts samman i nätverk lokala och internationella. De har musiken som förenade länk och ny teknik och nya medier till hjälp för att sprida sitt budskap. Var är vi på väg? Heléne Lööv, som samlat ett unikt material i text och bild om dessa nya grupper, hjälper oss att tyda tecken. »Lööws bok är ett viktigt dokument, inte bara över den samtida nazismen, den ger också en möjlighet för läsaren att titta in under täcket på den samtidskultur som producerar destruktiva, underjordiska grupperingar som dessa.« OVE SERNHEDE, GÖTEBORGS-POSTEN

När den ekonomiska krisen fördjupats och på sina håll permanentats börjar militanta nationalistiska rörelser runt om i Europa att åter mobilisera i större skala. Heléne Lööw har under senare år närstuderat dessa grupperingar, som vuxit fram i en bred vit makt-miljö som väldigt få har inblick i. Det är en komplex värld av ställningskrig, tillfälliga allianser och direkta konfrontationer såväl med andra militanta grupper som med poliser, anti-fascister och det omgivande samhället. Under de senaste åren har till exempel Svenska motståndsrörelsen byggt upp baser på mindre orter i Sverige där de driver ett intensivt propagandaarbete, utför våldsamma gatuaktioner och sprider skräck genom sin blotta närvaro. Dessa rörelser ingår i ett internationellt nätverk och i 2014 års val lyckades de också på många håll kuppa sig in i olika kommunfullmäktige. I takt med att samhället dragit sig tillbaka eller inte ansett sig ha råd att upprätthålla vissa verksamheter har vit makt-rörelserna kunnat stärka sig genom att reparera lekplatser, starta medborgargarden och liknande. Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas Parti och andra vit makt-organisationers närvaro är allt mer påtaglig och de blir allt starkare. Med Heléne Lööws bok Nazismen i Sverige 20002014 tas de första stegen för att vi ska kunna förstå hur denna utveckling gått till och hur vi ska gå tillväga för att bemöta och bekämpa dessa grupper. "En briljant historieskrivning över de senaste årtiondenas nazistiska aktivitet i Sverige." Svenska Dagbladet "En publicistisk produktion, vars värde knappast kan överskattas." Henrik Arnstad, GP

När den ekonomiska krisen fördjupats och på sina håll permanentats börjar militanta nationalistiska rörelser runt om i Europa att åter mobilisera i större skala. Heléne Lööw har under senare år närstuderat dessa grupperingar, som vuxit fram i en bred vit makt-miljö som väldigt få har inblick i. Det är en komplex värld av ställningskrig, tillfälliga allianser och direkta konfrontationer såväl med andra militanta grupper som med poliser, anti-fascister och det omgivande samhället. Under de senaste åren har till exempel Svenska motståndsrörelsen byggt upp baser på mindre orter i Sverige där de driver ett intensivt propagandaarbete, utför våldsamma gatuaktioner och sprider skräck genom sin blotta närvaro. Dessa rörelser ingår i ett internationellt nätverk och i 2014 års val lyckades de också på många håll kuppa sig in i olika kommunfullmäktige. I takt med att samhället dragit sig tillbaka eller inte ansett sig ha råd att upprätthålla vissa verksamheter har vit makt-rörelserna kunnat stärka sig genom att reparera lekplatser, starta medborgargarden och liknande. Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas Parti och andra vit makt-organisationers närvaro är allt mer påtaglig och de blir allt starkare. Med Heléne Lööws bok Nazismen i Sverige 20002014 tas de första stegen för att vi ska kunna förstå hur denna utveckling gått till och hur vi ska gå tillväga för att bemöta och bekämpa dessa grupper. "En briljant historieskrivning över de senaste årtiondenas nazistiska aktivitet i Sverige." Svenska Dagbladet "En publicistisk produktion, vars värde knappast kan överskattas." Henrik Arnstad, GP