Henric Falkman

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

Verksamheten i privata försäkringsföretag har länge ansetts vara av särskild betydelse för både enskilda och samhälle. På samma gång är verksamheten komplex till sin natur och förenad med särskilda risker. Det betyder bland annat att en kund normalt saknar förmåga att bedöma om en försäkringsgivare kommer att kunna infria eventuella ersättningsanspråk. Vidare har en kund i allmänhet små möjligheter att bedöma och påverka en försäkrings exakta innebörd och pris. Försäkringsrörelselagen (2010:2043) uppställer stränga krav rörande såväl meddelande av tillstånd för bedrivande av försäkringsrörelse som för verksamhetens bedrivande. För att garantera att dessa krav uppfylls har försäkringsrörelse underkastats Finansinspektionens tillsyn. Solvens II-direktivet (2009/138/EG), som antogs den 25 november 2009, innebär en reformering av den grundläggande regleringen avseende verksamheten i försäkringsföretag. Försäkringsrörelselagen har av denna anledning varit föremål för ett omfattande förändringsarbete. I boken ges en presentation av försäkringsnäringsrättens systematiska uppbyggnad efter implementeringen av Solvens II-regelverket. Fokus ligger på försäkringsrörelselagens bestämmelser. Framställningen utgår från de grundläggande skyddsaspekter som motiverar näringsrättslig reglering av den verksamhet som bedrivs i försäkringsföretag och hur regelverket möter dessa. Tonvikten i boken ligger på olika kategorier av regler och hur dessa samverkar med varandra. Boken är avsedd att utgöra en lärobok för studenter och samtidigt vara ett stöd för yrkesverksamma jurister och ekonomer.

Verksamheten i försäkringsbolag har länge ansetts vara av särskild betydelse för både enskilda och samhälle. Samtidigt är verksamheten komplex till sin natur och förenad med speciella risker. Försäkringskunder agerar ofta på grundval av bristfälliga kunskaper rörande dels egenskaperna hos olika försäkringsprodukter, dels beskaffenheten av riskerna hos försäkringsgivarnas tillgångar och skulder. Mot bakgrund av dessa förhållanden uppställer försäkringsrörelselagen (1982:713) stränga krav rörande såväl meddelande av tillstånd (koncession) för bedrivande av försäkringsrörelse som för hur verksamheten skall bedrivas. Den avgränsning som görs i försäkringsrörelselagen beträffande dess tillämpningsområde sker genom att det i lagen anges att försäkringsrörelse endast får drivas med koncession av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Vad som avses med försäkringsrörelse anges emellertid inte. Det har medfört att gränsdragningen mellan tillståndspliktig försäkringsrörelse och annan, likartad verksamhet är oklar. Att så är fallet innebär bland annat att tillämpningen, exempelvis vad gäller tillsyn, av de bestämmelser som reglerar verksamheten i försäkringsbolag riskerar att försvåras och fördyras. I denna bok undersöks och preciseras gränserna för tillståndspliktig försäkringsrörelse från en principiell utgångspunkt. Särskild uppmärksamhet ägnas frågan vilka grundläggande kriterier som utmärker sådan verksamhet. Henric Falkman är jur. dr och verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.