Henrik Berggren

Harry Schein var en lika offentlig som komplex person, en celebritet och makthavare. Forskare beskriver honom som en biografisk legend en mediernas man, men samtidigt den som formade bilden av sig själv. Harry bit för bit Harry Scheins många ansikten presenterar, diskuterar och analyserar en offentlig person som satte ett tydligt avtryck i den tid han levde, ja även många år efter sin död. Det fanns inte särskilt många som han. Harry stod nära den politiska makten, eller var en del av den. Hans betydelse för svensk filmpolitik under decennier kan knappast övervärderas. Han spelade tennis med Olof Palme, hans relationer till Ingmar Bergman och Ingvar Carlsson var lika välbekanta som hans förhållanden till hustrun Ingrid Thulin och till en rad andra fria och självständiga kvinnor. Själv anlände han som ensam tonåring från en judisk miljö i ett Europa som stod på randen till andra världskriget. I det nya landet bröt han sin egen väg och hann skapa en förmögenhet som uppfinnare. Därpå beträdde han den synliga arenan som debattör, författare, kolumnist, administratör, fri intellektuell och mycket annat. Scheins många sidor belyses i boken av en rad kunniga personer, många med direkta personliga minnen av honom. Boken är generöst illustrerad av fotografier, en del av dem inte tidigare visade. Maaret Koskinen, professor och filmkritiker, och Luise Wallenberg, docent i filmvetenskap och modeforskare, är bokens redaktörer och initiativtagare. Övriga medverkande är: Henrik Berggren, Ellis Cashmore, Eva Fischer, Stig Holmqvist, Åke Lundqvist, Anders Mellbourn, Åsa Moberg, Svante Nycander, Liv Ullmann, Per Vesterlund och Jannike Åhlund.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Spanska inbördeskriget var resultatet av hårda klasskonflikter och ett starkt polariserat politiskt klimat. Extremister från både höger och vänster hade avvisat den parlamentariska demokratin, och kriget inleddes med en militärrevolt ledd av general Francisco Franco. I Spanska inbördeskriget skildrar författaren och historikern Henrik Berggren konfliktens bakgrund och centrala händelseförlopp mellan juli 1936 och mars 1939. Läsaren möter general Franco och andra färgstarka spanska politiker och militärer som stod i centrum av konflikten, men även svenska frivilliga som valde att strida i de internationella brigaderna. Som en av 1900-talets mest mytomspunna konflikter har kriget gett upphov till romaner, dikter, filmer och historiska skildringar. Utländska journalister samlades på legendariska Hotel Florida i Madrid varifrån de skrev artiklar som spreds över världen. Rapporteringen från skribenter som Ernest Hemingway och Barbro Alving bidrog till att väcka internationellt stöd för den demokratiska republikens kamp mot Francos nationalistiska rebeller. Med sedvanlig skärpa och engagemang sätter Henrik Berggren in spanska inbördeskriget i sitt historiska sammanhang bland 1900-talets stora konflikter.

Sverige har i över 300 år varit ett ledande forskningsland där mängder av stora vetenskapliga genombrott har skett. I förhållande till folkmängden har inget annat land levererat så många vetenskapliga pionjärinsatser. Vad är förklaringen till denna styrkeposition som forskningsland? Vilka är människorna bakom upptäckterna? Vetenskapsförfattaren Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för svensk forskning. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram ett stort antal betydelsefulla svenska forskare – människor som varit verkliga pionjärer inom vetenskapen. Och genom denna mångfald av hängivna upptäckare kan man skönja djupare mönster – inte minst betydelsen av starka forskningsmiljöer. Forskningsrönen i boken spänner över drygt trehundra år och många är världskända. Boken är skriven för en bred läsekrets och vill lyfta fram betydelsen av fri forskning. Berättelser om enskilda forskare och händelser lyfts fram i sitt historiska sammanhang – men boken innehåller också exempel på betydelsefull forskning av idag. Boken har skrivits i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens tidigare ständige sekreterare, professor Hans Ellegren.

I 30 händelser som formade Sverige samlas välkända skribenter för att ge en modernt skriven inblick i vår historia. Arkeologer, historiker och journalister, alla särskilt kunniga inom just sitt område, berättar om betydelsefulla händelser från tidernas begynnelse till dags dato. Bland de medverkande återfinns exempelvis Dick Harrison, Magnus Västerbro, Ulrika Knutson och Jonathan Lindström. Här beskrivs de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, trettioåriga kriget, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, du-reformen, Palmemordet, EU-inträdet och en rad andra händelser som har varit viktiga för oss svenskar.30 händelser som formade Sverige ger insikt i varför landet ser ut och fungerar som det gör och är samtidigt kännetecknande för Historiska Medias folkbildande ambition att lyfta ämnet historia. Idén till boken är sprungen ur förlagets 30-årsjubileum som firas år 2025. Medverkande: Jonathan Lindström, Anna Lihammer, Maja Hagerman, Lars Ericson Wolke, Kristina Ekero Eriksson, Dick Harrison, Magnus Västerbro, Bo Eriksson, Tomas Blom, Olle Larsson, Erik Petersson, Göran Larsson, Peter Ullgren, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Martin Hårdstedt, Martin Dackling, Eva Helen Ulvros, Lennart Pehrson, Torbjörn Nilsson, Ingrid Carlberg, Nils Edling, Ulrika Knutson, Jens Nordqvist, Henrik Arnstad, Henrik Berggren, Anna-Lena Lodenius, H-G Axberger, Göran von Sydow och Ann-Sofie Dahl.

Varje år rankas Sverige som ett av de ledande innovationsländerna, sett till antal historiskt banbrytande uppfinningar, patent i förhållande till folkmängden eller nystartade innovationsföretag. Den traditionella förklaringen till denna styrkeposition som innovationsland är den starka ingenjörstraditionen i Sverige. Men det finns även andra faktorer som gör att just Sverige haft så många framgångsrika innovatörer. Vetenskapskommunikatören Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för framväxten av innovationer. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram femtio betydelsefulla svenska innovationer – genom denna mångfald av nyskapande kan man skönja djupare mönster. Innovationerna i boken spänner över trehundra år och många är världskända. Författarna har haft en vid definition av begreppet innovation och inkluderat politiska och sociala nyskapelser som uppstått i Sverige och spridits till andra länder senare. Den gemensamma nämnaren är att alla de innovationer som skildras gör nytta. Genom inspirerande berättelser och bilder, ger boken en större förståelse för både den enskilda innovatörens drivkrafter och betydelsen av samarbete. Boken görs i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Förordet i boken är skrivet av H. M. Konungen Carl XVI Gustaf som inte bara är statschef utan också Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens beskyddare – och som personligen har ett stort intresse för uppfinningar och innovationer. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens VD, professor Tuula Teeri.

När Dag Hammarskjöld tillträde som FN:s generalsekreterare möttes han med orden: ”Välkommen till världens mest omöjliga jobb.” Han var en kompromissmisslösning som förmodades vara en beskedlig och foglig byråkrat. Men till allas förvåning stod han i stället upp mot supermakternas politik och värnade med orubblig integritet de små nationernas intressen. Hans skicklighet, energi och principfasthet formade det moderna FN. Dag Hammarskjöld gjorde det omöjliga ämbetet möjligt. I denna medryckande biografi framträder människan, ämbetsmannen och diplomaten Dag Hammarskjöld på ett sätt som kanske aldrig förr. Henrik Berggren berättar med skärpa och personlighet den fantastiska historien om ett liv som präglades av plikt och humanism – men också av stor ensamhet.” En insiktsfull och mycket välskriven helhetsbild avDag Hammarskjöld ... fascinerande från första sidan.” Aftonbladet”... här lyckas Berggren, igen. Hans bok suger in läsaren ...” Dagens Nyheter”En fascinerande bok om en fascinerande människa somfortfarande har förmåga att inspirera.” Svenska Dagbladet

Människans historia kännetecknas av en lång rad genombrott. Vissa har förändrat förutsättningarna för samhällen och enskilda människor i grunden, medan andra gjort livet enklare. Vad som blir ett genombrott kan vi bara veta efteråt. Ibland är det ett tydligt språng, men ofta en stegvis process där det breda genomslaget inträffar först när det nya fått spridning. I denna medryckande och bildrika bok belyser författarna ett tjugotal genombrott – som förändrat människans vardag men också hennes syn på sig själv. Det historiska perspektivet, liksom människorna bakom och deras drivkrafter lyfts fram. Följ med på en resa genom tid och rum där varje berättelse utgår från de historiska ögonblicken och människorna bakom dem.

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram. Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

In 2020 Sweden's response to COVID-19 drew renewed attention to the Nordic nation in a way that put the finger on a seeming paradox. Long celebrated for its commitment to social solidarity, Sweden suddenly emerged as the last country in the West to resist lockdown while defending individual rights and responsibilities. To explain these contradictions, Henrik Berggren and Lars Trägårdh argue that the long-standing view of Sweden's welfare state as the result of socialist collectivism is flawed. While social values have been and remain strong, they have co-existed with a radical form of individualism. The English edition of the Swedish bestseller Är svensken människa?, The Swedish Theory of Love examines a political culture that stresses individual autonomy on the one hand and trust in the state on the other. Delving into Swedish philosophy, cultural studies, sociology, literary criticism, and political science, the book moves beyond the perspective of rational social engineering to uncover the moral logic behind Sweden's welfare state: the notion that human relationships based on dependency and subordination lead to inauthenticity and that equality and autonomy are preconditions for genuine love and affection.

In 2020 Sweden's response to COVID-19 drew renewed attention to the Nordic nation in a way that put the finger on a seeming paradox. Long celebrated for its commitment to social solidarity, Sweden suddenly emerged as the last country in the West to resist lockdown while defending individual rights and responsibilities. To explain these contradictions, Henrik Berggren and Lars Trägårdh argue that the long-standing view of Sweden's welfare state as the result of socialist collectivism is flawed. While social values have been and remain strong, they have co-existed with a radical form of individualism. The English edition of the Swedish bestseller Är svensken människa?, The Swedish Theory of Love examines a political culture that stresses individual autonomy on the one hand and trust in the state on the other. Delving into Swedish philosophy, cultural studies, sociology, literary criticism, and political science, the book moves beyond the perspective of rational social engineering to uncover the moral logic behind Sweden's welfare state: the notion that human relationships based on dependency and subordination lead to inauthenticity and that equality and autonomy are preconditions for genuine love and affection.

I Sven Åsbergs fotografier från New York 1962 - 1964 möter vi det tidiga 1960-talets optimistiska världsstad: skyskraporna i glas och betong, skridskoåkare i Central Park, välbeställda shoppare på Madison Avenue, badsugna människomassor pa de offentliga stra nderna. Men där finns också en utsatthet som förebådar social splittring och politisk konflikt: strejkvarsel i tunnelbanan, den svarta proteströrelsen, barn som leker i dammiga och dystra gathörn. Åsbergs bilder skildrar ett New York som inte längre finns men han fångar ocksa det som varit och antyder det som komma skall. Sven Åsberg (19322022) var pressfotograf för bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och besöktesom sådan ett hundratal länder. Texter av Henrik Berggren.

»Författaren tecknar ett personligt, kärleksfullt porträtt av staden han bodde i som barn. Det har blivit ett imponerande stycke nutidshistoria där man får veta massor om verkligheten bakom alla kända namn och händelser som dominerat tidningsrubrikerna. En storslagen berättelse om invandring, utveckling och mänsklig dådkraft. Perfekt presentbok.« Ingalill MosanderVärldens huvudstad. Staden som lockar miljontals turister varje månad. Platsen som svenskar har ett djupt kärleksförhållande till. New York är våra drömmars stad. Men hur mycket känner vi egentligen till om metropolens mångskiftande historia? I sin bok tecknar den tidigare New Yorkbon Henrik Berggren ett personligt porträtt av stadens 400-åriga historia. Skildringen tar avstamp i den lilla holländska handelskolonin Nieuw Amsterdam, som så småningom blir ett av världens absolut viktigaste maktcentrum. Henrik Berggren kombinerar historikerns djupa kunnighet med journalistens medryckande språk. Han levererar en fängslande och myllrande berättelse om invandrare från alla världens hörn, politiska revolutionärer, djärva entreprenörer, kapitalistiska rövarbaroner, nydanande konstnärer och framstående intellektuella.

»Författaren tecknar ett personligt, kärleksfullt porträtt av staden han bodde i som barn. Det har blivit ett imponerande stycke nutidshistoria där man får veta massor om verkligheten bakom alla kända namn och händelser som dominerat tidningsrubrikerna. En storslagen berättelse om invandring, utveckling och mänsklig dådkraft. Perfekt presentbok.« Ingalill Mosander »Det är en oerhört rik text, full av människor och gängslagsmål och små och stora uppror ... Ett myller av öden stiger ur boken och blir en alldeles egen gestaltning av det mångfacetterade New York.« Dagens NyheterDet började som en blygsam holländsk handelskoloni med namnet Nieuw Amsterdam. Idag är New York ett av världens absolut viktigaste centra. Stadens fyrahundraåriga historia är en berättelse om invandring, revolutioner, företagsamhet och ekonomisk framgång. Här har invånarna i alla tider slitits mellan strävan att behålla sin identitet och drömmen om att bli en fri, ny sorts stadsmänniska. I Historien om New York tecknar den tidigare New York-bon Henrik Berggren med historikerns kunnighet och journalistens medryckande språk ett personligt porträtt över staden och dess invånare. Här träder karaktärer som Walt Whitman, Patti Smith, Dag Hammarskjöld och Scott Fitzgerald fram. Men läsaren får också följa med i stadens expansion när platser som Broadway, Wall Street, Central Park och Harlem tar form. New York, världens huvudstad, är en stad som ingen annan. Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter men också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria. Mellan 10 och 15 års ålder bodde han på Manhattan och gick i skola på 89:e gatan. Fler pressröster om boken: »Historien om New York är New Yorks, Europas och Nordamerikas historia i en och samma bok ... jag hade gärna läst minst 100 sidor till. För så är det ju, man vill alltid ha mer av New York.« Svenska Dagbladet»Historien om New York är spännande och dramatisk, och förre DN-journalisten Henrik Berggren kan sin stad.« Allt om Resor»New York befinner sig i ständig utveckling, något som man påminns om när man läser denna bok om stadens historia. Samtidigt är New York oavlåtligt attraktivt ... stadens historia är väl dokumenterad i många hundra skrifter ... att få en sammanfattning på 320 sidor är därför bra.« Tidskriften Axess»Henrik Berggren skriver medryckande och har en eminent förmåga att levandegöra sina kunskaper. Berggren skapar läslust inte minst genom att lyfta fram belysande individuella livsöden i de stora händelseförloppen.« BTJ»Henrik Berggren har skrivit en fin bok om en fascinerande stad vars föränderlighet han lyckas fånga väl. Personporträtt varvas med gatuhistoria. Att Berggren kan sitt New York torde stå utan tvivel. Han har varit där många gånger och älskar the Big Apple.« Bloggen Tidsresan »Så spännande läsning! Intressant om världens mesta stad.« Bloggen Fru E:s böcker

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför. I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942. I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation. I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

Vilken bild fick den svenska allmänheten av andra världskriget medan det pågick? Vad skrevs i de svenska tidningarna? Hur skiljer det sig från den etablerade bilden vi har idag? Hur mycket sympati fanns egentligen för Tyskland, eller för nazismen, vid den tiden till skillnad från vad man vill minnas senare med facit i hand? Hur stark var opinionen för de allierade och ockuperade länderna? Hur mycket skrev tidningarna om Förintelsen? Författaren är en före detta UD-tjänsteman, som efter pensioneringen har börjat studera tidningarna från krigsåren. Axel Moberg har gått igenom de tio största svenska dagstidningarna från 1938-45. Han har tittat på hur händelseutvecklingen framställdes, inte minst på händelser som numera fallit i glömska, och på rykten och spekulationer om vad som skulle komma att hända.

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna. Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten. Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern. Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?

1968 är efterkrigstidens mest mytomspunna år – det uppfattas av många som avgörande i västvärldens historia och efter ett halvt sekel väcker det fortfarande känslor. Historikern och författaren Henrik Berggren utforskar i denna bok det symbolladdade året 1968 – i Sverige och i världen. För en del handlar det om ett minne av ett ögonblick då frihetens rike tycktes ligga inom räckhåll. Mer eller mindre militanta studentuppror världen över ruskade om både politiker och föräldragenerationen och möttes inte sällan av hårdhänta svar från polis och militär. Åren runt 68 präglades också av en ny syn på kärlek och sex, men relationerna i vardagslivet förblev oftast desamma. För många var 68 något som utspelade sig någon annanstans och berörde andra människor. De flesta svenskar läste inte Marx, rökte hasch och lyssnade på Jimi Hendrix, utan tittade på High Chaparral och Forsytesagan, drack brännvin och gillade Gunnar Wiklund. Listan över mest sålda skivor toppades av Cliff Richard med ”Congratulations” och Anna-Lena Löfgrens ”Lyckliga gatan”. Antalet bingospelare nådde nya höjder och på ungdomsgårdarna var intresset mest inriktat på flipperspel. I åtta essäer och med över 140 bilder berättar Henrik Berggren initierat, men ändå lustfyllt om ungdomsrevolt, konst och litteratur, om studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”. Detta är den kanske mest heltäckande boken om det svenska 1968.