Henrik Björck

Vetenskapligt skickliga lärare är en avgörande tillgång för läroanstalter med akademiska ambitioner. I Vetenskapshistorisk hattparad (verk i två band) utforskar idéhistorikern Henrik Björck det svenska högskolesystemets historia genom att följa utbildningsinstitutioners kamp för rätten att dana sina egna doktorer. Denna avgränsade tematik får spegla större skeenden, som den desintegrerande expansion systemet genomgått. Universitetet decentreras när intresset riktas mot professionsutbildningar som var väsentliga för kunskapsbildning och kårformering. Henrik Björck är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han har intresserat sig för olika fenomen och teman, från Vetenskapsakademiens institutionshistoria till badfrågans kulturhistoria, från ingenjörernas professionshistoria till planhushållningens begreppshistoria. Granskad och publicerad genom forskningsplattformen Kriterium (volym nr 62 och 63). Finns även som e-bok (ISBN 978-91-7655-000-7).

Handelshögskolan i Stockholm bildades 1909, med uppgift "att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet". Varför blev det vid denna tid angeläget med en högre utbildning i ekonomi och hur tänktes den upphöja affärslivet? För vilka var det viktigt att undervisningen var vetenskaplig -- för praktikens affärsmän, för Handelshögskolans lärare, för den framväxande kåren av ekonomer? Vad betydde forskningen och drömmen om en egen doktorsgrad för den unga institution som sökte sin plats i landets utbildningssystem? I denna bok utreder idéhistorikern Henrik Björck relationen mellan vetenskap och affärer i den moderna ekonomutbildningens uppkomst och utbredning. Ett centralt tema i framställningen är hur det nya högskoleämnet handelsteknik, med fokus på vissa praktikaliteter i affärslivet, omvandlades till en företagsekonomi med forskning på agendan. Henrik Björck är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han behandlat en rad olika fenomen och teman, från Kungl. Vetenskapsakademien till badfrågans kulturhistoria.

Humanmedicin möter djurmedicin i en rad högaktuella historiska fallstudier. Forskare skriver kort och spännande - både roande och oroande - om epidemier, vaccination och dissektion, om mat, medicin och bot ur historiskt och nutida perspektiv. De sätter in välkända fakta i nya sammanhang, visar på oväntade samband och ställer angelägna frågor. Boken handlar om vår relation till djur för olika syften, och handlar därmed också om vår relation till oss själva. Den är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

I din gedigna historiska översikt tecknas framväxten av en av Sveriges viktigaste lärosäten.