Henrik Bohlin

Både självklart och svårfångat – bildningsbegreppet har använts med olika innebörd i otaliga sammanhang. Här tecknas dess historia med början i romantikens bildningsideal, via 1900-talets folkbildnings- och medborgarskapstankar till återkomsten i svensk skolpolitik i vår tid.

Varför studerar man på högskola? Det sägs ofta att utbildning är ett sätt att bli anställningsbar och få ett bra och välbetalt jobb. Men i en levande demokrati behövs medborgare som engagerar sig i mer än den egna karriären och inte nöjer sig med snäva yrkeskunskaper. Medborgerlig bildning handlar om att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att tillsammans med andra verka för det gemensamma bästa i demokratiska beslut, yrkesutövning och möten med andra människor. När förtroendet för demokratin minskar i många länder är bildningstanken mer aktuell än någonsin. Medborgerlig bildning handlar om hur högre utbildning kan bidra till en hållbar demokrati och ett bättre samhälle. Ur bokens innehåll:• egenintresset och det gemensamma bästa• samhället som marknad och medborgerlig offentlighet• bildningstanken från antiken och framåt• praktisk klokhet och professionellt omdöme i yrkeslivet. Boken passar för introduktionskurser till högskoleutbildningar inom samhällsvetenskap, humaniora och andra områden. Utbildningstiden är ett tillfälle att hitta ett personligt engagemang i något större än den egna karriären och skaffa sig kunskaper och färdigheter för att kunna lösa samhällsproblem tillsammans med andra genom diskussioner där de goda argumenten fäller avgörandet. Det är kärnan i vad jag kallar medborgerlig bildning.

300 år efter sin födelse 1711 är David Hume fortfarande en levande filosof, vars tankar är högaktuella inom många av filosofins områden, från kunskapsteori till moralfilosofi. Förnuft, känsla och moral innehåller nyskrivna essäer av svenska filosofer, som presenterar och diskuterar Humes filosofi ur ett nutida perspektiv. Volymen innehåller även två korta texter av Hume själv.