Henrik Höjer

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden." Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

EN FÄRD GENOM TVÅ SEKEL MED VÄRLDENS SMARTASTE OCH ENKLASTE UPPFINNINGNär cykeln slog igenom vid slutet av 1800-talet visste entusiasmen knappt några gränser. Det förekom cykelbröllop, cykeldop, ja till och med cykelbegravningar. Vissa skapade cykelporr medan andra drömde om att ersätta kavalleriets hästar med cyklister som stred med lansar och sablar. Idag är cykeln världens vanligaste fortskaffningsmedel, men det var inte alltid självklart att det skulle bli så när den var ny och omstridd. I Frihet på två hjul följer Henrik Höjer cyklismen och cykeln genom historien: Var den farlig? Kunde den deformera ens skelett? Och vad var egentligen ett cykelansikte?*»En kort, tankeväckande och rolig bok om hur cykeln utvecklades och bemöttes.«Svenska Dagbladet*Henrik Höjer (f. 1968) är fil.dr i historia, vetenskapsjournalist och författare.

Vad har cyklar, ångbåtar, luftballonger och skateboards gemensamt? Jo, de skapade moralpanik en gång i tiden. Nya tekniker har ofta utlöst starka känslor – anhängarna är överdrivet optimistiska, kritikerna extra pessimistiska. I dessa fall handlar det om sätt att förflytta sig, nya möjligheter att få oss människor i rörelse. Denna bok berör ett antal sådana genombrott – från den första flotten till rymdturismen via simkonstens och skidåkningens historia. Den handlar inte så mycket om transporterna i sig, utan mer om hur de förändrat vårt sätt att tänka och vara. Viljan till rörelse tycks nämligen definiera vår art bättre än något annat, och vill vi förstå människan bör vi därför ägna en tanke åt de innovationer som satt henne i rörelse.