Henrik Malm Lindberg

Rättvisa kan tolkas på många olika sätt. I mitten av 1900-talet tog arbetarrörelsen ett radikalt kliv i synen på vad som är en rättvis lön. Målet skulle inte längre vara lika lön för lika arbete, utan lika lön för olika arbete. HENRIK MALM LINDBERG är docent i ekonomisk historia. Lika lön för olika arbete som andra ingår i en serie essäer om arbete och jämlikhet. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

Danmark liknar på många sätt Sverige på arbetsmarknadens område. Båda länderna har starka partsorganisationer, täckande kollektivavtal utan allmängiltigförklaring, och avtal snarare än lag som grund för reglering av arbetsmarknaden. Av det skälet blir det intressant att studera de fall där länderna skiljer sig åt och har valt olika sätt att hantera ett gemensamt problem. Konfliktreglerna är ett sådant exempel, där Danmark tillämpar en proportionalitetsprincip för att bedöma arbetskonflikters lovlighet, medan Sverige inte gör det. Denna rapport studerar hur proportionalitetsprincipen ser ut och fungerar i dansk konflikträtt. Rapporten studerar principens olika dimensioner och bedömningar samt dess utveckling genom praxis. Det danska fallet relateras till och jämförs med Sverige och svenska förhållanden.

I rapporten presenteras resultat och analyser av KK-stiftelsens samverkansprogram företagsforskarskolor, forskarprofiler och expertkompetens, i vilka ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighets-uppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Den viktigaste slutsatsen är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Det finns indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkans-satsningar. Samverkan kan, rätt utformad, bygga kompetens. Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram (2015:17) publiceras inom forsknings-programmet ”Kompetens för tillväxt”. Läs mer på www.kompetensfortillvaxt.nu och www.ratio.se