Henrik Meinander

Uudessa kirjassaan tietokirjailija ja Helsingin yliopiston historian professori Henrik Meinander kuvaa historian laajoja kaaria ja ristiriitoja läpileikkauksin. Hän sovelsi tätä menetelmää jo aiemmissa kirjoissaan Suomi 1944 (2009) ja Samaan aikaan: Suomi ja maailma 1968 (2019). Meinander käsittelee monipuolisesti Suomen ja Itämeren alueen historiaa 1800-luvun lopulta aina 2020-luvulle. Toisin kuin tunnettu brittiläinen historiantutkija Eric Hobsbawm, joka loi käsitteen "lyhyt 1900-luku", Meinander näkee viime vuosisadan dramaattisen kehityksen alkaneen jo 1890-luvulla. Samalla hän pohtii, oliko 2010-luku ratkaiseva käänne Suomelle ja maailmalle. Meinander tarkastelee Suomen kehityskulkua laajoissa yhteyksissä. Hänelle se näyttäytyy omaperäisenä, kiehtovana ja usein onnekkaana ketjureaktiona siihen, mitä muualla maailmassa tapahtuu.

”Vems 1968 minns vi i dag?” frågar historieprofessorn Henrik Meinander i sin breda skildring av det här händelserika året i Finlands och världens historia. Det handlade nämligen inte bara om studentrörelsens revolutionsromantik eller om protesterna mot Vietnamkriget och invasionen av Tjeckoslovakien. Samtidigt som några hundra studenter ockuperade Gamla studenthuset i Helsingfors sökte sig tiotusentals av deras generationskamrater till Sverige i brist på arbete, medan landsbygdens avfolkning accelererade och nya förstäder, köpcentra och motorvägar växte fram i rasande fart. Den socialdemokratiska arbetarrörelsen enades och slöt sig allt tätare bakom president Kekkonen, som då stod på höjden av sin makt. I skuggan av supermakternas globala konkurrens och intensiva rymdkapplöpning växte en ny vardag fram. Livet gick vidare, och för de flesta gjorde den stökiga omvärlden sig påmind närmast genom tv-nyheterna. Då som nu levde människorna i mycket olika samtider. Samtidigt - Finland och omvärld 1968 är en tematisk fortsättning på Meinanders Finland 1944 - Krig, samhälle, känslolandskap (2009), som har översatts till flera språk.

Finland och Sverige har en lång gemensam demokratihistoria. Men vilka är skillnaderna och varför? Och vilka utmaningar har funnits på vägen? Här studeras vändpunkter i de båda ländernas samhällsutveckling i ett spänningsfält mellan de politiska kulturerna, geopolitiska förskjutningar och världsekonomin. Författarna gör nedslag i 1900-talets ytterlighetsrörelser och analyserar effekterna av det snabbt framväxande industri- och folkrörelsesamhället. De granskar hur utbildning, jämställdhetsarbete och det offentliga samtalet har påverkat demokratin samt diskuterar hur Finlands och Sveriges stabila politiska system kan förnyas. Demokratin både som styrelseform och ideal är än en gång högaktuell. I antologin medverkar Eva Blomberg, Ainur Elmgren, Janne Holmén, Petri Karonen, Anu Koivunen, Henrik Meinander, Jari Ojala, Matti Roitto, Oula Silvennoinen och Kjell Östberg.

Gustaf Mannerheim (1867-1951) är den mest uppburna men också den mest omstridda personen i Finlands 1900-talshistoria. Varför är det så? Mannerheims långa och mångskiftande liv gestaltas här mot den tid och de sammanhang han levde i. Hans privilegierade bakgrund och officerskarriär i Ryssland formade honom och hans europeiska och globala perspektiv på Finland. Detta synsätt präglade hans agerande i den centrala roll han hade i finsk säkerhetspolitik under ödesåren 1917-1919 och 1931-1946. Som offentlig person väckte Mannerheim både beundran och antipatier. Hans privatliv kantades av större och mindre motgångar. Men hans personlighet har inte upphört att fascinera och är än idag föremål för diverse myter, anekdoter och rykten. Denna levnadsteckning målar upp ett både empatiskt och kritiskt Mannerheimporträtt med starka konturer och färgprakt men viker inte för de smärtsamma detaljerna och de tunga skuggorna." Meinanders bok behövs. Nytt källmaterial har blivit tillgängligt och författaren, som till vardags är professor i historia i Helsingfors, har en livslång förtrogenhet med Mannerheim." Nils Fredrik Aurelius, Östra Småland"Meinanders biografi vågar äntligen demontera nationalhelgonet." Leif Y Dahlberg, Gotlands Tidningar"tar ett helhetsgrepp kring den omstridde överbefälhavaren"Elin Swedenmark, TT

Kansallisvaltiossa Henrik Meinander kuvaa, kuinka ruotsalainen kulttuuri jatkoi elämäänsä itsenäisessä Suomessa ja ruotsinkieliselle väestölle ryhdyttiin rakentamaan omaa identiteettiä. Vapautuminen Venäjän keisarikunnan alaisuudesta vuonna 1917 oli käännekohta myös maan ruotsalaiselle kulttuuriperinnölle ja väestölle. Seuraavina vuosina säädetyt lait loivat perustan maan kaksikieliselle julkisuudelle aina nykypäiviin asti. Sotienvälisen ajan jyrkkä ideologinen vastakkainasettelu suomen- ja ruotsinmielisten välillä päättyi toisen maailmansodan aikana syntyneeseen kielirauhaan, joka jäi pysyväksi. Sodanjälkeisen ajan ja kylmän sodan Suomessa ruotsinkielisiä odottivat uudet haasteet. Aikakaudelle olivat ominaisia suuret taloudelliset ja sosiaaliset muutokset, kansallisen yhtenäiskulttuurin vahvistuminen ja ruotsinkielisen väestön väheneminen. 1980-luvulta alkaen ruotsalaisuus on jälleen elpynyt ja kaksikielisyyden merkitys on oivallettu uudelleen, joskin samalla on ilmennyt suomalaismielisten uusia poliittisia hyökkäyksiä. Kirja on mukaansatempaava ja laaja-alainen kuvaus kansallisvaltio-Suomesta ja sen ruotsalaisuuden historiasta. Suhteet Ruotsiin ja ruotsalainen kulttuuriperintö ovat vahvasti esillä, mutta aihetta tarkastellaan koko ajan myös laajemmasta kansainvälisestä näkökulmasta.

I bokseriens avslutande del skildrar Henrik Meinander hur den svenska kulturen fortlevt och en särskild svensk identitet byggts upp i det självständiga Finland. Finlands frigörelse från det ryska imperiet 1917 innebar en vändpunkt också för landets svenska kulturarv och befolkning. Åren därpå tillkom de lagar som skapade grunden för landets tvåspråkiga offentlighet fram till våra dagar. Mellankrigstidens intensifierade strid mellan finsk- och svensksinnade avlöstes under andra världskriget av en språkfred som blev bestående. I efterkrigstidens och kalla krigets Finland ställdes finlandssvenskarna inför nya utmaningar. Perioden präglades av ekonomiska och sociala omvandlingar, en stärkt nationell enhetskultur och en minskning av den svenska språkgruppen. Utvecklingen sedan 1980-talet har inneburit en återhämtning för det svenska, som dock på senare tid blivit föremål för förnyade politiska angrepp.

A Concise history of Finland, from its part in the Swedish kingdom to autonomous nation state