Henrik Rosenkvist

Främmande inflytande på svenska språket Konferensen Svenska språkets historia hölls för sextonde gången i Lund i november 2021. Det var tredje gången konferensen avhölls i Lund. Konferensen hade p.g.a. pandemin blivit uppskjuten inte mindre än två gånger, men när den äntligen hölls var den välbesökt av många konferenshungriga språkhistoriker. Tema för konferensen var Främmande inflytande på talad och skriven svenska, och för detta syfte hade vi tre plenarföredragshållare: Roger Andersson, Charlotta af Hällström-Reijonen samt Stefan Mähl. Dessa talade om latinskt inflytande, språkmöten i Finland respektive lågtyska och lågtyskt inflytande på svenskan. Dessa tre föredrag inleder denna konferensvolym. Konferensen var emellertid öppen även för föredrag utanför temat, och sammanlagt hölls ett fyrtital sektionsföredrag. Som vanligt har flera av föredragshållarna valt att inte skicka in ett artikelbidrag, eller i något fall dra tillbaka inskickade bidrag. Kanske är denna andel större denna gång p.g.a. att konferensen fick skjutas upp 1 ½ år. I denna volym presenteras utöver plenarföredragen 15 av sektionsföredrag, och de står i bokstavsordning efter plenarföredragen. Konferensen bekostades till största delen av Birgit Rausing Language Programme, och denna donation har också bekostat merparten av utgivningen av denna bok. När konferensen fick skjutas upp bistod Svenska Akademien beredvilligt med ett bidrag till fördyringarna av konferensen. Boken har genomgått bedömning av bidragen, och redigeringen har ombesörjts av Lars-Olof Delsing och Bo-A. Wendt i Lund.

Till skillnad från många andra grammatikböcker utgår den här boken från den grammatiska intuition som alla som talar ett språk besitter. Den visar också hur man kan förmedla kunskap om språk och grammatik på ett medryckande sätt. En annan skillnad är att det finns betydligt fler förklarande grammatiska modeller här, inklusive en hel del dinosaurier. Språket som superkraft riktar sig till alla som vill veta mer om moderna synsätt på grammatik. Författarna visar hur språket är uppbyggt och diskuterar bland mycket annat också hur vi med hjälp av språket kan förmedla det vi vill och behöver i kommunikation med andra. Varje kapitel är indelat i tre nivåer. På så vis kan en lärare undervisa om det som tas upp i de lättillgängliga gröna och gula partierna och själv läsa de fördjupande röda. Och den som är student kan närma sig grammatiken stegvis för att få nya insikter om språk. Boken vänder sig främst till studenter på lärarutbildningen och på kurser i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Den erbjuder också intressant läsning för lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox.

De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej. Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte. Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet Språket i P1. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Icke-orden är tredje häftet i boxen.