Henry Bäck

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar

Den svenska politiken ger en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Särskilt behandlas det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen. Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i nutida svensk politik. Både det formella ramverket och "hur det verkligen går till" beskrivs. En central poäng som görs är denna: För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum – ur ett historiskt perspektiv och med utblickar mot andra länder. Den fjärde upplagan av boken är rejält uppdaterad och omarbetad med ny statistik och nya förändringar på den politiska arenan vad gäller både svensk politik och EU:s institutioner och regelverk. Här beskrivs också hur de svenska institutionerna är inflätade i ett EU-sammanhang. Efter hot om extraval – när Sverigedemokraterna beslutade att fälla regeringens budgetförslag – skapade regeringen och Alliansen en ny praxis kallad Decemberöverenskommelsen, som skulle göra det lättare för minoritetsregeringar att få igenom sin budget i riksdagen. Detta förlopp och andra aktuella politiska processer och händelser – tillsammans med beskrivningen av hela den politiska strukturen – gör Den svenska politiken till en högaktuell lärobok i svensk politik. Boken är avsedd för grundläggande utbildningar i statsvetenskap vid universitet och högskola, men kan med fördel användas även i andra ämnen och utbildningsformer. Sagt om boken"Denna utomordentligt välgjorda lärobok över det svenska statsskicket kommer här i sin fjärde upplaga. Nu med lite färre sidor men med viktiga uppdateringar, inte minst i sista kapitlet, "Ett land i förändring", där även de sista komplicerade vinklarna på regeringsbildningen liksom EU-medlemskapets betydelse för svenska regelverk och beslut, även i kommuner och i landsting, förklaras. Boken har en klar disposition. Statistik och analyser är uppdaterade. Kapitlen är väl sammanlänkade och rubrikerna vägledande på logiskt sätt. Författarna redogör för forskning runt de olika ämnesområdena och går in på politikens normativa frågor, och därmed också på kontrollsystemen. Språket är tillgängligt för alla som i olika utbildningar och nivåer studerar statskunskap och Sveriges styrelseskick. Men boken kan även rekommenderas för de som har fått medborgarnas förtroende i kommuner och riksdag. Den kan dessutom mycket väl användas som uppslagsbok." BTJ-häftet nr 18, 2015 Lektör Kaj FölsterOm författarnaHenry Bäck är professor emeritus i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. Gissur Ó Erlingsson är docent i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Torbjörn Larsson är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Författarna har lång erfarenhet av såväl forskning och undervisning som läroboksförfattande och har skrivit ett flertal böcker inom området.

Starting in the late 1980s and accelerating around the tum of the century, Scandinavia's big cities started decentralising their political, administrative and service-provider organisations. Oslo was first out with its bydelsutvalg, but Goteborg soon followed by introducing stadsdelsniimnder. At the tum of the millennium such decentralised political bodies were in place in the six cities that we have chosen for special scrutiny in this book: Copenhagen in Denmark, Bergen and Oslo in Norway, and Goteborg, Malmo and Stockholm in Sweden. Some of us had been involved in single-city evaluation studies, and, having reported our findings, we came up with the idea that it might be worthwhile to compare our findings. Decentralised political bodies of this kind are by no means unique to Scandinavia, but it seemed as if the very high degree of decentralisation in Scandinavia was quite unique. Central city authorities and mayors had relinquished around three quarters of their budg­ of such far­ ets. Describing and communicating the Scandinavian experiences reaching decentralisation also seemed to be a good idea. With funding from the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences, we were able to start the project in 2000. The preparations for the book included an inventory of the surveys conducted in the six cities during the course of the evaluation studies. We collected all these data sets and compiled a common data set that was distrib­ uted to all members of the group.