Hillevi Ganetz

Kampen mot sexuella trakasserier och våld mot kvinnor har alltid varit en central fråga för kvinnorörelsen. Denna rapport går djupare in i förutsättningen för denna kamp inom två olika branscher – byggbranschen och de gröna näringarna – och försöker förstå vilka specifika omständigheter och förutsättningar inom varje bransch som utgör sammanhanget till aktivismen mot sexuella trakasserier. Vi ger här en överblick av den svenska #metoo-aktivismen 2017-2018, samt en mer detaljerad skildring av organiseringen av #sistaspikenikistan samt #skiljagnarnafrånvetet, två av de 77 upprop som organiserades av olika grupper. Data har samlats ihop utifrån en tvärvetenskaplig ansats enligt den enkla principen ”vad hände då, oktober-december 2017, och vad har hänt sedan dess?” Vi har samlat detta högst aktuella, unika men flyktiga datamaterial som återfanns på sociala och i traditionella medier och intervjuat initiativtagare, deltagare och andra centrala personer runt uppropen.

Pink eller Beyoncé? Petter eller Linda Bengtzing? Ett gäng tonårstjejer diskuterar musik och musiksmak. Vissa artister är OK att lyssna på, andra håller man helst tyst om. Varför kan man inte säga att man lyssnar på dansbands­musik? En snygg kvinnlig dj i en åtsittande t-shirt får en klapp i baken på väg upp i båset. Någon frågar om hennes kille lärt henne dj-a. Vad gör det med hennes musik? En manlig deltagare i talang-realityn Fame Factory blir rörd av sin musik och gråter en skvätt i TV. Det uppmärksammas stort i medierna och i olika tittarforum. Förändrar det bilden av honom? Vad händer när en kvinnlig deltagare gråter? Schlager, bögdisco, tjejpop -- vissa musikgenrer betraktas som feminina, lättviktiga, kommersiella. Motsatsen är gubbrocken -- maskulin och autentisk. Men var hamnar en artist som Robyn? Musikjournalister, skivbolagsmänniskor och artister diskuterar kvalitet och "kredd" -- vad är det som avgör var man hamnar i smakhierarkierna, och är positionerna ristade i sten? Musik påstås överskrida eller till och med upplösa alla gränser. Paradoxalt nog upprättas och upprätthålls samtidigt hierarkier och gränser i just musiken. I Rundgång undersöker fyra forska­re inom genusvetenskap, social­antropologi och medievetenskap hur genus etableras på fyra populär­musikaliska arenor: genom konsumtion, i dj-kulturen, i en dokusåpa och i skivindustrin. Här finner författarna bland annat att kvinnlighet kopplas till respek­tabilitet, medan manlighet knyts till autenticitet. Musikgenrerna graderas efter olika status och förknippas ofta med polariserade grupptill­hörigheter, som genus, etnicitet eller klass. Samtidigt flyttar sig gränserna ideligen, i en förnyelseprocess där förhärskan­de normer hela tiden konfronteras med utmanare och av­vikare. Det är i dessa kollisioner som populär­musikens utveckling sker.

Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jung­frukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, från kvinnligt till queert rör sig dessa tjugoen essäer, som fångar genusforskningen i dess fulla bredd. Bland bidragen möter oss den manlige losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerika­båtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt? Moderniteter: Text, bild, kön är en vänbok till Ingrid Holmquist, en av den nordiska kvinno- och genusforskningens verkliga pionjärer.