Hynek Pallas

Våra öden förändrades 2015. Vi stod på gator, på tågstationer, i föreningslokaler och fanns där för våra medmänniskor. Vi kom från olika bakgrunder och politiska läger men förenades av en tro på ett bättre Sverige och på rätten att söka en fristad från förtryck, förföljelse och krig. Och det gör vi fortfarande. Den här antologin samlar olika sorters röster aktivister, flyktingar, jurister och forskare som genom personliga berättelser och analyser vill erbjuda ett försvar för medmänsklighet och solidaritet. Medverkande: Ulf Bjereld , Malin Björk, Noam Chomsky, Torun Elsrud, Gustav Fridolin, Sabine Gruber, KG Hammar, Agnes Hellström, Anders Hellström, Behrang Kianzad, Christina Höj Larsen, Vladan Lausevic, Mikael Mery Karlsson, Alen Musaefendic, Anna Lundberg, Patricia Lorenzoni, Micke Kinning, Navid Modiri, Stina Nilss, Hynek Pallas, Sanjin Pejkovic, Carlos Rojas, Gudrun Schyman, Admir Skodo, Kinna Skoglund, Sanna Vestin, John Washington, Julia Wiklander, Ali Zardadi, Linda ÅkerströmRedaktörer: Kamal El Salim och Maria Padrón Hernández

Få ämnen har diskuterats med samma intensitet – för att inte säga konfliktnivå – som det om hur det nya, heterogena Sverige representeras i medierna. Åsikterna kring hur det ser ut idag, hur det borde se ut i framtiden liksom hur vi bäst tar oss dit, är många och diskussionen blir gärna fylld med känslor. Och det kanske inte är så konstigt: ämnet berör djupt personliga frågor kring representation, identitet och rättvisa. Det får människor att agera med kraftiga moraliska imperativ – på båda sidor av debatten. Samtidigt finns en slående brist på medieforskning på området och den forskning som finns hämtar ofta teorier från andra skolbildningar. Institutet för mediestudier bad ett antal forskare att titta närmare på medierepresentation i etern och i tidningar. Vad är relevant att mäta? Finns experimentella och innovativa metoder som är värda att testa? För att fånga det samhälleliga sammanhanget bad vi också en rad skribenter, med olika utgångspunkter i diskussionen om etnisk mångfald i medier, att bidra till denna antologi.

”I januari 2020 befann jag mig på Förintelse-­museet i Washington för att hitta material till ett filmmanus. En kaffepaus skulle snart förändra mitt liv för alltid. När jag sökte på mitt släktnamn i en databas, upptäckte jag tre arkivlådor fyllda med brev, fotoalbum och dokument – och plötsligt öppnades en dörr till en förlorad värld. Jag fann en släkt som jag aldrig känt till, en släkt som hade försvunnit i nazisternas mörker och eftervärldens tystnad. Och jag fann de som, i sista stund, hade lyckats fly – de som bevarade minnet av de som mördades.” I "Frimärkssamlaren" följer vi Hynek Pallas resa genom sin familjs förflutna. Genom brev, foto-­album och dokument kommer han i kontakt med Paula Brunners berättelse om flykt undan Förintelsen. Boken väver samman en dramatisk historia om Felix Brunner, en passionerad frimärkssamlare som fick en förvarning om ­nazisternas framfart och som på det sättet ­undvek döden. Men berättelsen stannar inte vid flykten från Europa och överlevnaden i koncentrationsläger – den sträcker sig in i efterkrigstidens tystnad, där de överlevande bär på traumatiska minnen av förlust och smärta. Hynek Pallas utforskar inte bara sin egen släkts öde, utan skildrar också den enorma tystnaden som omslöt dem som överlevde Förintelsen och den långvariga ­påverkan på tredje generationens minne. Genom en rörande blandning av personliga berättelser och historiska fakta växer en stark och djupt mänsklig skildring fram, där frimärken får en oväntad och symbolisk betydelse – både för det som var förlorat och för det som har överlevt.

På kvällen den 21 februari 2018 sköts den slovakiske journalisten Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kuanírová till döds. Efter morden följde stora protester som tvingade bort Slovakiens premiärminister, polischefer och åklagare. Enligt utredningen hörde morden samman med Ján Kuciaks avslöjanden om kopplingar mellan den italienska maffian och premiärministerns parti. Förändring låg i luften. Sen vände det. Hynek Pallas, journalist, filmvetare och författare, föddes i det som en gång var Tjeckoslovakien. Fyra år efter de uppmärksammade morden bestämde han sig för att återvända till Slovakien för att ta reda på vad som hänt med hans forna hemland. Det här är berättelsen om ett litet land som sällan skapar rubriker – men som rymmer några av de mörkaste kapitlen i Europas historia.

En fullödig filmhistorisk essäsamling av en av landets främsta filmskribenter. I ett förord till utgåvan skriver Hynek Pallas: «Stig Björkmans kritik har den rikedomen och ger verktygen. Den överbryggar tid, men vi glömmer aldrig att det är förfluten och levd tid. En riktigt bra skribent har förmågan att placera läsaren i sammanhanget i vilket han eller hon såg filmen. När Stig Björkman skriver om Ingmar Bergman, Elizabeth Taylor och Marlon Brando – eller den iranske filmpionjären Amir Naderi – så finns på samma gång en backspegel som en känsla av att vara där när filmen visas för första gången.»

"tankeväckande" Göteborgs-Posten1978 publicerade den tjeckoslovakiske dissidenten Václav Havel essän De maktlösas makt. Utifrån en fiktiv grönsakshandlare utforskade han frågan om personligt ansvar i både diktaturer och demokratier. De grundfrågor Havel ställde 1978 är snarlika vår tids utmaningar. Med utgångspunkt i Havels undersökning av den lilla människans relation till makten diskuterar journalisten och författaren Hynek Pallas i en serie essäer dagens utmaningar. Hur ska demokratin hantera ojämlikhet och teknologisk utveckling? Vilket hot utgör en illiberal nationalism och nya supermakter? Vad innebär sociala mediers övervakningskapitalism? Finns det rättighetsstrider som riskerar att urholka den liberala demokratin? Grönsakshandlaren visar hur dagens centrala frågor hänger ihop och är avgörande för hur vi fortsätter att försvara rätten till rättigheter." Pallas bok är oerhört rik" Göran Greider, Expressen"ett manande manifest för den enskilda individens ansvar, värdighet och rättigheter" Dagens Nyheter

Makten i varje samhälle ligger hos dem som kan bestämma över fantasin. I Camera Futura skildras framtidsvisioner på film, från 1950-talets sovjetiska utopier till våra dagars kommersiella klimatdystopier. Hynek Pallas är kulturkritiker, författare och doktor i filmvetenskap. Han disputerade 2011 med avhandlingen Vithet i svensk spelfilm 1989 2010 och var medregissör på tv-serien Bergmans video (2012) samt dokumentärfilmen Trespassing Bergman (2013). Pallas medverkar på Expressens och Göteborgs-Postens kultursidor. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.