Ida de Wit Sandström

Konsten att gestalta individualitet, samtid och sammanhang genom olika estetiska uttryck är idag en växande praktik som balanserar mellan olika former av kommersiella och konstnärliga fält. Sådana gestaltningspraktiker bildar tillsammans det fenomen som brukar kallas mode. På senare år har mode även blivit ett forum för vetande av olika slag. Inom akademin har mode etablerat sig som ett expanderande kunskapsområde och från politiskt håll finns förhoppningar om att design-, livsstils- och upplevelseindustrin ska kunna skapa stark tillväxt för samhällsekonomin. I Öresundsregionen talas det, som på många andra platser, allt oftare om betydelsen av kultur och kreativa näringar. Här finns bland annat Nordens största modevecka liksom det första kandidatprogrammet i modevetenskap. När design och mode har blivit viktiga nyckelord i samtiden och ett betydelsefullt regionalt drivmedel för tillväxt finns ett behov av att belysa och problematisera mode som konst, materialitet, kultur och arbete. I antologin À la mode samlas nordiska forskare från olika discipliner och med ett intresse för moderelaterade företeelser i historia och nutid. Med hjälp av nedslag i pälsindustrin, bland filmidoler från 1940-talet och hos den historiska gestalten "sprätthöken" ställs frågor kring hur modets marknad kan förstås som gränsöverskridande uttrycksform, gestaltningspraktik och tillväxtmotor. Genom exempel från modefotografer och butiksinnehavare, klädkonsumenter på nätet och professionella garderobsrensare, illustreras och analyseras fenomenet mode i relation till såväl historia som nutid. Texterna i boken visar nya dimensioner av villkoren för modets olika näringar och för dem som arbetar där ur bland annat antropologiska, etnologiska, idéhistoriska och tjänstevetenskapliga perspektiv.

Alla människor behöver en försörjning, vilket för majoriteten innebär att de måste arbeta. Men med vad, på vilket sätt, i vilka sociala former och hur mycket människor arbetar har varierat. Varje tid och varje samhälle har sina normer och ideal om hur folk förväntas försörja sig och vad som räknas som ett riktigt arbete. Och där det finns normer finns det också normbrott. Denna antologi handlar om normbrytare i Sverige från det tidiga 1700-talet och in i en oviss framtid. Att blicka bakåt ger perspektiv på det som idag kan framstå som nytt och ger oss möjlighet att lära av det som tidigare skett. Vilka funktioner fyller arbete? Vilka gränser har suddats ut och vilka har förstärkts? Var går människans kroppsliga och mentala gränser, och vad händer när vi närmar oss dem? Medverkande författare: Malin Andersson, Paul Borenberg, Bonnie Clementsson, Lars Edgren, Anna-Carin Fagerlind Ståhl, Kathryn Gary, Tobias Karlsson, Björn Lundberg, Jakob Molinder, Magnus Olofsson, Mikael Ottosson, Christopher Pihl, Ida de Wit Sandström, Christian Ståhl, Yvonne Svanström

Under 2000-talet har livsstilsbutiker blivit allt vanligare i Sverige. Butiker med namn som Handelsboden Bidevind, Salt och Stil och Vita snäckan och ett blandat sortiment av mode- och inredningsprodukter finns idag i de flesta städer och överallt på nätet. Livsstilsbutiker och de handlare som driver dem utgör också återkommande tema i bloggar, magasin och tidningar. Hur kan vi förstå det här fenomenet? Vad är det här för verksamheter? Varför väcker de sådant intresse? Vad händer där och varför? I den här boken använder Ida de Wit Sandström livsstilsbutiken som en ingång för att belysa föreställningar om kvinnlighet och köpenskap i en samtid där estetik tillmäts allt större betydelse. Ida de Wit Sandström är tjänstevetare vid Lunds universitet och har lång erfarenhet av handel och handelsarbete. Kärleksaffären är hennes doktorsavhandling.

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar tar sin utgångspunkt i de ständigt föränderliga villkor som servicearbetet står inför. Detta temanummer har sin upprinnelse i en workshop med temat ”Service på marginalen” med deltagare från institutionen för service management och tjänstevetenskap och inbjudna gäster. En kritisk och reflekterande ansats, grundad i empiriska studier som sätter servicearbetet i sitt specifika sociala sammanhang, är en utgångspunkt i samtliga bidrag. Essäerna illustrerar konkreta aspekter på servicemötesproblematiken, såsom det ofta blir när det handlar om mellanmänskliga relationer. En mängd motstridiga bilder av tjänstearbetets villkor är återkommande. Bakgrunden till det flera av författarna skriver om är en diskussion om det individualiserade samhället som ofta betraktas vara i ständig förändring och där medborgarna förväntas förvalta sitt pund på bästa sätt. Det handlar inte enbart om att navigera inom ekonomiska ramar, utan också om kulturella förväntningar och normer kring hur vi ska vara i både vårt yrkesliv och som medborgare.

Kustsamhällen idag består både av attraktiva, sjönära bostadskvarter och avfolkningsbygder med en tynande fiskenäring. Här diskuteras kust- och hamnområdens särskilda villkor i Danmark, Sydnorge och Västsverige av forskare och praktiker. Boken har växt fram ur EU-projektet Framtidskuster, som arbetar för en hållbar kustutveckling. Centrum för Danmarksstudiers/Öresundsstudiers skriftserie nr 31.