Ida Dicksson

Den här boken är en kavalkad av Bernt Lindströms bästa fotografier. Många har plockats fram ur Bernts egna gömmor och publiceras nu för första gång­en. Andra känner vi igen som planscher hos vår lokala bilmekaniker eller som vykort på veteranbilmässan. Men det var inte bara Volvo som Bernt Lindström förevigade i vackra, tidstypiska eller ibland humoristiska reklambilder. Även företag som husvagnstillverkaren Polar och storkoncernen SKF finns bland uppdragsgivarna. Det här är också berättelsen om Bernt Lindström själv, arbetarpojken från Göteborg som köpte sin första Hasselbladskamera som femtonåring, och som under sin långa karriär som reklamfotograf lärde sig att bemästra hantverket och konsten att fånga en svensk klassiker på bild. "I denna fotobok får vi se ett väl utvalt tvärsnitt av vad han skapade i sin yrkesroll under flera decennier, samt korta välsvarvade texter med koppling till hans värv. (...) Med Volvo i fokus riktar sig till en bred allmänhet med intresse för foto, bilar och/eller svensk reklam- och industrihistoria" - Tom Hermansson Snickars i BTJ-häftet nr 1, 2021 "Det är helt enkelt fantastiska bilder, vare sig det står en trulig Volvo 345 eller slick P1800 framför kameran. Författarna har gjort en kulturinsats av stora mått genom att sammanställa bilderna och ge Bernt Lindström den uppmärksamhet han förtjänar" - Claes Johansson i Klassiker nr 2, 2021 Ida Dicksson arbetar som teknik- och indu­strihistoriker med ett tvärvetenskapligt synsätt på ämnet. Ida Dicksson ingår i Jernkontorets bergs­historiska utskotts expertkommitté och har tidigare skrivit bland annat Studio Wezäta - Färgfotografiets genombrott i svensk reklam (Votum Förlag), samt varit medförfattare till boken Asfalt - hundra år av väghistoria (Trafikverkets museers förlag). Lena Knutson Udd är konstnär och industri­antikvarie som arbetar med kunskapsförmedling kring industrisamhällets kulturarv. Hennes verk­samhet omfattar bland annat dokumentationer av industrier i drift, byggnadsminnesutredningar och industrihistoriska efterforskningar i samband med sanering av förorenad mark. Exempel på tidigare publikationer är Elektricitetens högborgar - Vat­tenkraftverken i halländska Lagan (Länsstyrelsen Halland) och Tidtaget (Votum Förlag).

Dammbyggandet i Sverige har avsatt ett stort antal dammar och har anlagts här sedan medeltiden när man önskat utnyttja vattnets kraft till tunga sysslor som att mala mjöl, såga timmer, driva turbiner etc. Dammar har även sedan länge använts för att magasinera och styra vattendragens flöden. En damm kan bestå av allt mellan en enkel och låg jordvall till en flera hundra meter hög konstruktion av betong eller sten och morän. Dammbyggandet hör vid sidan av brobyggandet till de svåraste konstarbetena inom anläggningstekniken. Dammar betraktas till följd av sin funktion, sin ofta stora utbredning samt indämning av mer eller mindre stora vattenmassor som förhållandevis farliga. Myndigheterna håller därför dammar under uppsikt. Under senare tid har många dammar börjat anses som kulturhistoriskt intressanta. Flera av dem hör till verk där driften avvecklats men som numera anses ha ett kulturhistoriskt värde. Med ett förnyat intresse för vattendrivna verk följer också att kunskap ofta måste återtas för det ansvarsfyllda arbetet att sköta och underhålla dammar. Det uppkom därför ett behov av elementära uppgifter och anvisningar om dammars historia, juridik, typer och underhåll. Med medel från Riksantikvarieämbetet utarbetade Ida Dicksson och Bengt Spade år 2016 en dammhandbok distribuerad som ett pdf-dokument för dammägare, antikvarier och andra med anknytning och intresse av framför allt äldre och mindre dammar. År 2019 framkom önskemål från Svensk Vattenkraftförening att handboken borde tryckas så att den bland annat kan tillhandahållas föreningens medlemmar. I samband med detta har särskilt det juridiska avsnittet uppdaterats och bearbetats av advokat Viktor Falkenström på Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB.

Detta är en vacker och fascinerande fotobok om Göteborgsföretaget Wezätas fotostudio. Med produktioner som Volvos reklam, Ica-kalendern och Stora kokboken, tog de färgfotografiet rakt in i det svenska folkhemmet. På 1940-talet illustrerades svenska kokböcker med svartvita bilder av till exempel bakelser eller smörgåsbord. I turistbroschyrer för norska fjordar eller holländska tulpanfält var bilderna svartvita. Färgfotografiet blev därför en sensation när det kom och i Sverige fick det sitt stora genombrott under 1950-talet. Tack vare att chefsfotograf Sixten Sandell tidigt experimenterade med färgfotografiska tekniker, hörde man på Wezäta till färgfotografiets pionjärer inom svensk reklam. När företagen tävlade om att synas mest under rekordåren på femtiotalet blev Wezäta snabbt en av de viktigaste aktörerna i reklamsverige. På Wezäta producerades reklamen för Saab, Marabou, Mazetti, SKF och många andra storföretag. De tidstypiska färg- och reklamfotografierna, från 1930-talet och fram till 1960-talet, låg länge bortglömda i företagets efterlämnade arkiv. Många kuvert med fotografier har nu sprättats för första gången på över femtio år för att här åter publiceras. Utifrån dessa fotografier, berättelser från studiopersonal och en introduktion till de färgfotografiska teknikernas utveckling, får vi här följa historien om hur den fotografiska reklamen i Sverige gick från svartvitt till färg.