Jag cyklade så jag blev svettig på ryggen. Helga stod ute på verandan och tuggade på en lakritspipa.- Bra att du kom så snabbt, sa hon. Jag har ett problem.- Vad då för problem? frågade jag.- Äppelknyckare, sa hon bistert och pekade på äppelträdet. Om man likt Helga har gatans största äppelträd kan det mycket väl hända att det krävs både list och ett brorsbarnbarn med goda spionidéer för att ta fast äppeltjuvarna som härjar om kvällarna. En välutrustad spanarkoja och en stärkande matsäck är också på sin plats. För att inte tala om en syster som är polis. Med dessa ingredienser kan en småtråkig småstadstillvaro förvandlas till något ur en spionhistoria med superhjälteinslag snabbare än man hinner säga KABOOM! Knyckarna är en berättelse om att kunna se stor potential i det lilla, och om att livet ibland ser ut precis som ett seriealbum. Eller i alla fall nästan.
