Inga Elgqvist-Saltzman

En röst för frigörelse ger glimtar ur Emmas Saltzmans händelserika liv och speglar samtidigt kvinnornas roll i arbetet för finländsk identitet och självständighet, inte minst under de dramatiska decennierna i början av 1900-talet. Omskakande politiska och sociala förändringar i det ryska kejsardömet och det finländska samhället finns hela tiden i bakgrunden. Vi får följa Emma Saltzman (1853-1934), född Ruin, från barndomens ryska byar och skolgången i Tula via ett liv som herrgårdsfröken i Tavastland till en tillvaro som läkarhustru i Helsingfors. Uppväxten med en livegen barnsköterska kom att prägla Emmas vuxna liv och tände gnistan till att kämpa för frigörelse och jämställdhet. Hon engagerade sig i kampen för flickors och kvinnors rätt till utbildning, lika rösträtt för alla och ett Finland fritt från ryskt förtryck. Tillsammans med likasinnade som Tekla Hultin, Dagmar Neovius, Lucina Hagman och Annie Furuhjelm, kämpade Emma Saltzman för ett demokratiskt Finland. Arenorna för deras aktivism var det hemliga sällskapet Kvinnokagalen, Martharörelsen, Samfundet Folkhälsan och Svenska Kvinnoförbundet. Emma Saltzman hade plikter som maka och mor men hon behövde aldrig arbeta för sin eller sina barns försörjning, vilket öppnade upp för möjligheten att ägna sig åt ideellt arbete. Emma Saltzman var en läsande och skrivande person hela sitt liv. Hon drogs till att ”då och då utbyta nålen mot pennan” och teckna ned sina minnen. I En röst för frigörelse berättar Inga Elgqvist-Saltzman och Katarina Saltzman medryckande och insiktsfullt Emma Saltzmans livshistoria utifrån de anteckningar hon och hennes dotter gjorde om sina liv.

Hon engagerade sig för kvinnors utbildning och rösträtt, liksom ett Finland fritt från ryskt förtryck. Emma Saltzmans (1853–1934) aktivism ger inblick i organisationer som Kvinnokagalen och Martharörelsen. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Några av den nya kvinnoforskningens främsta företrädare beskriver i den här boken hur enskilda liv formas av och själva formar den tid man lever i. Författarnas forskargärning har sträckt sig över tid och rum. Bokens kapitel sträcker sig på samma sätt över kontinenter och årtionden. Dess tema är kvinnors livshistorier, både den som beskriver mötet mellan det enskilda livet och samhällens historia och den egna berättelsen. Vi får möta svenska, vietnamesiska och tanzaniska levnadsöden. Författarnas egna levnadsöden är en del av skildringarna. Boken är en plädering för den humanistiska samhällsforskningen, som tar människan som utgångspunkt för en förståelse av samhället. Den visar också hur historia med utgångspunkt i kvinnors liv och villkor inte är någon specialhistoria utan angår alla.