Inga Malmqvist

Irma Samuelsson var 17 år när hon anställdes som underkokerska hos prins Eugen 1931. Waldemarsudde blev hennes arbetsplats. I denna bok berättar hon genom sina brev och dagböcker om livet på prins Eugens Waldemarsudde, om sommarvistelserna i Kivik och på Örgården vid Vättern under mitten av 1930-talet. Här finns också hennes bevarade recept. Vi får läsa om vad som serverades på prinsens många luncher och middagar, små som stora, med champagne och goda viner. Vi får också läsa om prinsens egna stunder med favoriter som kryddskorpor till frukost och pepparkakor till eftermiddagens te. Ernst Malmqvist anställdes som vaktmästare hos prins Eugen 1921 och han skulle komma att bli Irmas svärfar. Genom Ernst får vi en inblick i hur ett stort slott skulle skötas från vedhämtning, uppvärmning och snöskottning, till rengöring av parkettgolv och piskandet av alla mattor. Ernst hjälpte prinsen med att tillverka tavelramar och byggställningar, och han tog hand om prinsens tavelförråd. Irma gifte sig med Ernsts son Arendt, och deras kärleksbrev ger oss ytterligare insikt i livet på 1930-talet i den kungliga miljön. Detta är en familjeberättelse som slutar med ett eget hus i Saltsjöbaden där ättlingarna till Irma fortfarande bor. Tulla Grünberger är fil. dr. i konstvetenskap och har skrivet flera böcker med kulturhistorisk inriktning som Slottstid klockor på de svenska kungliga slotten 2019 och Långdunker - en gård i Sörmland 2021. Hennes intresse för mat och recept resulterade i boken Matbröd som kom ut 2003. Inga Malmqvist har en utbildning inom datavetenskap och har arbetat med IT-utveckling av apoteks- och sjukvårdssystem. Hon är sonhustru till Irma Malmqvist.

Vårdmiljöforskning genomgår en expansiv utveckling och är i fokus inom vård och arkitektur. Denna bok gör något så ovanligt som att omfatta bägge perspektiven i beaktandet av såväl de fysiska som psykosociala aspekterna av vårdmiljön. Den röda tråden genom boken är att se vårdmiljön som en central del i vårdandet och behandlingen, oavsett om det handlar om intensivvårdens högteknologiska miljöer, den psykiatriska slutenvården eller skapandet av hemkänsla inom äldrevårdens särskilda boenden. Färg, ljus, ljud, symbolers och estetikens betydelse i miljön presenteras på djupet liksom vikten av att införa natur, utsikt, djur och konstnärlig utsmyckning i miljön till gagn för en personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse. Vidare ges en gedigen kunskapsfördjupning kring vikten av samplanering mellan vård och arkitektur i tidiga skeden. Boken beskriver också en designprocess som stödjer innovation och implementering av evidensoch erfarenhetsbaserad kunskap. Avslutningsvis finns två kapitel som belyser framgångsfaktorer för implementering av ny kunskap samt utveckling av vårdmiljön – ett tydligt ledarskap och en personal som behärskar förbättringskunskap. Boken syftar till att vara en inspiration och pådrivande faktor i utvecklingen av arenor och arbetssätt där vårdens och arkitekturens företrädare tillsammans planerar, implementerar och utvärderar effekten av goda vårdmiljöer. Boken vänder sig både till studenter och professionella inom design och vård.