Inger Larsson

A Lexicon of Medieval Nordic Law is an indispensable resource for scholars and students of medieval Scandinavia. This polyglot dictionary draws on the vast and vibrant range of vernacular legal terminology found in medieval Scandinavian texts - terminology which yields valuable insights into the quotidian realities of crime and retribution; the processes, application and execution of laws; and the cultural and societal concerns underlying the development and promulgation of such laws.

Linné kallade honom »den svenska botanikens fader», vår första professor i botanik och anatomi, Johan Franck eller Johannes Franckenius. För sin undervisning vid Uppsala universitet publicerade han de första floristiskt inriktade listorna över svenska och utländska växter med inte bara latinska utan även svenska namn, Speculum botanicum, 1638, och Speculum botanicum renovatum, 1659. De fick stor spridning genom att de också blev kurslitteratur vid de svenska gymnasieskolorna under 1600-talets senare del. Botanologia, som här för första gången föreligger i svensk översättning, är ett arbete av en helt annan karaktär. Det antas vara Franckenius’ egna föreläsningsanteckningar från 1640 och, om det är så, visar de något av innehållet i undervisningen vid Uppsala universitet detta år. Till skillnad från Speculum är Botanologia ett arbete helt i den medeltida örtabokstraditionen. Urvalet växter och de många uppgifterna om deras förmenta egenskaper som förmedlades i den högre utbildningen utgör en viktig källa till hur 1500-talets – och medeltidens – medicinska tradition traderades och påverkades av 1600-talets tidigvetenskapliga syn på botanik och medicin. Botanologia utgör, vid sidan av Speculum, vår viktigaste källa till kunskap om botanikens och farmakologins ställning i Sverige under 1600-talets första hälft. Vetenskapshistoriskt ochidéhistoriskt, internationellt och nationellt och inte minst ur ett allmänt kulturhistoriskt perspektiv är Botanologia av största betydelse. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner.

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Denna volym innehåller föredrag från symposiet Växter och växtnamn – ett möte mellan botanik och språkvetenskap, vilket hölls i Stockholm och Uppsala den 25–26 november 2010. Symposiet arrangerades i samverkan mellan Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och lockade ett stort antal deltagare från många olika discipliner. Syftet var att ge en bild av forskningen på området i Norden, att stimulera intresset för växter och växters namn samt att visa olika discipliners infallsvinklar på ämnet. Sexton artiklar som baserar sig på symposiets föredrag har samlats i boken. Här behandlas växtnamnsforskningen över tid, växtnamnen i äldre källor, bl.a. floror, och i dialekter, växtnamnen i ordböcker, namngivningsmotiven i vetenskapliga och folkliga växtnamn, användningen av växtnamnen i ortnamn och i personnamn samt folkliga traditioner om växter. Redaktör för skriftserierna är Akademiens sekreterare, docent Maj Reinhammar, [email protected].

Strategisk kommunikation har diskuterats ända sedan retoriken växte fram under antiken. Därefter har strategisk kommunikation haft många namn beroende på synsätt och inriktning, till exempel propaganda, public relations, intern marknadsföring eller planerad kommunikation. Idag är strategisk kommunikation ett växande utbildnings- och forskningsområde nationellt och internationellt, en utveckling som sker parallellt med att strategisk kommunikation får allt mer betydelse för politik, ekonomi, kultur och samhälle. Denna antologi visar den bredd och spets som finns inom den samtida svenska forskningen och praktiken. I boken ges en översikt av forskningsfältet och fördjupningar inom bland annat politisk kommunikation, kriskommunikation, marknadskommunikation och organisationskommunikation. Varje kapitel anknyts till praktiken genom att framstående professionella kommunikatörer bidrar med egna inlägg. Boken riktar sig till universitets- och högskoleutbildningar som behandlar strategiska kommunikationsfrågor, men också till praktiker inom området.

Between 1150 and 1400 Sweden was transformed from a society which was predominantly reliant on oral communication into a society which increasingly deployed writing. Latin, the traditional language of government and records, was gradually replaced by vernacular Swedish. The watershed moment in this process was the drafting of national and town laws in the 1350s, an event which established Swedish as the language of the judiciary and judicial records. From this period written documentation was gradually integrated into legal procedure. Pragmatic Literacy argues that the Crown, the expanding bureaucracy, the editing of the laws in Swedish, and the laws' demands for written documentation in everyday transactions were the main driving forces behind the development in medieval Sweden of lay literacy for practical purposes. The book demonstrates how the early use of writing by the royal administration and the writing of provincial laws in Swedish created centres of literacy from which literate ways of thinking and acting spread both geographically and socially. It further illustrates how literacy moved beyond the confines of the clerical elite, by exploring how different members of the laity adopted pragmatic literacy for private purposes. Pragmatic Literacy thus traces the history of pragmatic literacy in Sweden through the lens of the judicial and administrative archive. Inger Larsson is professor of Swedish Language at the Department of Scandinavian Languages, StockholmUniversity.

Boken visar på en metod att stimulera barns tankar och låta dem komma fram. Metoden bygger på att barnen regelbundet får skriva svar på frågor som kan röra familjen, vad som händer i världen, etiska problem, vardagssituationer, känslor och liknande. Varför är det bra att skolfotografen kommer hit och tar kort? När känner du dig stressad? Med andra ord frågor som utgår från barnens vardag, som tar dem på allvar och som de i annat fall kanske inte hade tvingats ta ställning till. Detta arbetssätt ger barnen övning i att uttrycka sina tankar i skrift, vilket i sin tur kan ge dem ett rikare och mer nyanserat språk. De får träna sig att lyssna till och respektera andras åsikter och känslor, och får bekräftelse på att deras egna tankar är viktiga. Vill du veta vad jag tänker? innehåller drygt 140 förslag på frågor att ta upp, samt en handledning som ger tips på hur du kan arbeta med frågorna och svaren. Författarna Gunilla Bengtsson och Inger Larsson har arbetat med denna metod sedan 1998, och fick i september 2001 Spirapriset för bästa pedagogiska idé.