Inger Olausson

Forskningen behöver arkiv men arkiven behöver också forskning. Utan forskningen vore arkivet som en förseglad grav, bortglömd och utan relevans i samtiden. Denna bok illustrerar ömsesidigheten i denna relation. Drygt hälften av volymen utgörs av Benito Peix Geldarts analys av forskning som baserats på arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Den övriga delen består av personliga betraktelser från några av de många forskare som genom åren funnit nytta och inspiration i arkivet: Orsi Husz, Louice Bådholm, Oskar Broberg, Jan Ottosson, Rikard Westerberg, Fredrik Tydal, Mats Larsson, Nikolas Glover, Inger Olausson och Michael Funke. 50 år av forskning i Sveriges största näringslivsarkiv är den tolfte volymen i skriftserien Näringslivshistoria, som ges ut av Centrum för Näringslivshistoria.

Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Trädgårdsmästarinnor: Hundra år av kamp för jämställd trädgårdsutbildning är berättelsen om kvinnors kamp för att ta plats inom trädgårdsbranschen på samma villkor som män. Boken fokuserar på det praktiska yrket trädgårdsmästare, ett yrke som ligger nära det traditionellt kvinnliga arbetet i hemträdgården. Så nära att gränsen mellan yrkesliv och hemliv ibland varit oklar för kvinnors del. Bokens berättelse sträcker sig från 1860 ända fram till 1960, men särskild tonvikt ligger på två kvinnor: Ida Schmidt (1857-1932) och Stina Swartling (1858-1929). Vid sekelskiftet 1900, då utbildningsmöjligheterna för trädgårdsintresserade kvinnor var obefintliga, tog de saken i egna händer och startade skolor riktade enbart till kvinnor. Swartlings trädgårdsskola i Närke startade år 1899 och året därpå grundade Schmidt sin skola i Blekinge. Flera av dåtidens trädgårdskvinnor var aktiva inom kvinnorörelsen och i berättelsen finns flera starka personligheter med vass penna som arbetade hårt för kvinnors rätt till utbildning. Avslutningsvis kopplas historien till nuläget. Idag ser trädgårdsbranschen annorlunda ut: både trädgårdsutbildningar och trädgårdsbranschen domineras av kvinnor. De kvinnliga förebilderna syns dock sällan i historieskrivningen, och yrkets status har sjunkit sedan det blev kvinnodominerat. Intresset för de kvinnliga förebilderna är stort, särskilt stort är intresset bland unga kvinnliga trädgårdsmästare. I en tid när odling och självförsörjning får allt större betydelse och fler intresserade är det av vikt att lyfta fram pionjärer inom området, även de kvinnliga. Boel Nordgren är född i Blekinge och härstammar från småbrukarsläkter där brukandet av jorden fortsatt genom generationerna. Hon har en examen i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, och har även läst bland annat agrarhistoria och ekonomisk historia. Under en period arbetade hon som forskningsassistent vid SLU Alnarp, men under större delen av sitt yrkesverksamma liv har hon drivit eget som trädgårdshistoriker och trädgårdsantikvarie i företaget Edlas Have. Inger Olausson kommer ifrån Tjörn i Bohuslän och efter studier på trädgårdslinjen på lantbruksskolan i Dingle och på folkhögskolor läste hon till hortonom på SLU med fokus på miljöfrågor. Hon doktorerade i agrarhistoria med en avhandling om handelsträdgårdarnas historia. Som akademiforskare vid Kungl. Vitterhetsakademien etablerade hon forskningsfältet hortikulturhistoria och är bland annat ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Inger Olausson är idag verksam på Uppsala universitet och har vid sidan om företaget Hortikultura.

I denna bok ges en genomgång av handelsträdgårdar i Sverige under ett halvt sekel, då stora förändringar ägt rum. Särskilt inriktas skildringen på fyra större trädgårdar i Stockholmsområdet. Kunnigt, både praktiskt och teoretiskt, analyserar författaren utvecklingen. Här skildras hur odlandet förändrats, vilka grönsaker, rotfrukter, blommor och andra växter som odlats. Likaså följs distributionen av varorna från trädgården till uppköpare och konsumenter. Även själva det konkreta arbetets omvandling fångas upp. Vilka kunskaper krävdes, hur gödslades landen och vilka bekämpningsmedel krävdes? Här finns frilandsodling, drivbänkar, växthus m.m. Handelsträdgårdarnas verksamhet sätts likaså in i ett större samhällsperspektiv. Hur handel och politik har påverkat förutsättningarna liksom import från stora specialföretag med närmast industriell produktion diskuteras. INGER OLAUSSON är forskare och hortonom, men har även egna omfattande erfarenheter av arbete i handelsträdgårdar. Detta är hennes avhandling.