Ingrid Gustafsson

Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo? I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet. Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.

We live in a world ruled by standards. From toys and computers to corporate social responsibility, from the drycleaner in Nairobi to the Swedish radiation safety authority - international standards specify almost all aspects of society. This book questions how this is made possible. Standards need support in order to work and Ingrid Gustafsson explores how a control regime built on standards, certifications and accreditations can emerge over time and grow global. The global control regime is nurtured mainly by the questions connected to globalization: how can we trust things from other parts of the world? While resting on buzzwords such as 'trust' and 'confidence', the global control regime leaves us with a faceless bureaucratic system with no name and no one in charge. This has severe consequences for responsibility: if no one is in charge, then no one is to be held accountable for how standards rule the world. This is particularly pertinent because the author shows how states are embedded in standards to a much higher degree than previous research has shown. Offering in depth analysis, this book will be enjoyed by scholars and researchers of organizational theory, global governance and public administration.

Begreppet ”oberoende” används allt mer frekvent i samband med olika former av granskning. Ofta menas då att granskaren är oberoende från den granskade, till exempel genom att de tillhör olika organisationer. Men vad händer när oberoendeidealet ska praktiseras inom en organisation? Med internrevisionen inom Polisen som utgångspunkt studerar Ingrid Gustafsson hur och vad som ska skiljas åt för att berättelsen om oberoende ska bli trovärdig. Det är alltså inte en värdering av oberoendet som står i fokus, utan arbetet för att skapa det.

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.