Ingrid Häggström

Hur lär man barn att läsa? Att lära sig att läsa är en oerhört komplicerad process och den påverkas av såväl arv som miljö. Det är omöjligt att ta fram en universallösning på hur man lär barn att läsa av den enkla anledningen att någon sådan helt enkelt inte finns. I boken "Lära barn att läsa" har LegiLexi samlat specialskrivna texter av forskare och experter kring olika aspekter av läsning. Modellen The Simple View of Reading ligger till grund för dispositionen och innehållet. Utöver fakta, teorier och modeller förankrade i såväl svensk som internationell forskning ger boken även konkreta tips om hur du som lärare kan använda denna kunskap för att om möjligt än bättre anpassa din undervisning utifrån dina elevers unika behov. Boken är en antologi med texter skrivna av bland andra professor Carsten Elbro, professor Stefan Gustafson, legitimerad logoped och biträdande lektor Anna Eva Hallin, professor Martin Ingvar, docent Christer Jacobson och många fler. Den är producerad och utgiven av stiftelsen LegiLexi och riktar sig främst till lärare och andra personer som arbetar med barn och läsinlärning.

Språklekar enligt Bornholmsmodellen är originalversionen, som grundar sig på Bornholmsprojektets språkprogram. Barnen börjar att lyssna på ute- och inneljud, rim och ramsor, meningar, ord och orddelar. De lyssnar på första och sista ljud i ord och slutligen förstår de att det finns ett samband mellan språkljuden och bokstäverna. De börjar att ljuda ihop sina första ord. Bornholmsmodellen kom första gången ut 1994 och är spridd över hela landet. Många barn har fått en lättare lässtart genom att i lekens form upptäcka de minsta byggstenarna i vårt språk, fonemen. I språklekarna förs även bokstäverna in och sambandet mellan bokstav-språkljud blir tydligt. De första orden ljudas ihop.

Hur lär sig barn uttal och grammatik? Hur utvecklas deras förmåga att samtala med andra? Och vad händer när samspelet med andra inte alls fungerar? I den här boken beskriver femton forskare barns talspråkliga och skriftspråkliga utveckling. Författarna behandlar såväl den normala första- och andraspråksutvecklingen som den som berörs av olika typer av hinder, t.ex. neuropsykiatriska problem eller dyslexi. De olika kapitlen rör bland annat frågan om det finns en biologiskt betingad kritisk period för språkinlärning, vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars skolframgång, hur de utvecklar sin förmåga att läsa och skriva på egen hand samt deras möten med skriften och olika skriftspråkliga världar. Mer teoretiska resonemang, där grundläggande begrepp presenteras och förklaras, varvas med fallstudier som visar hur språkutvecklingen hos ett antal barn kan gestalta sig. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i förskola och tidig grundskola, men också till andra som i sin verksamhet möter barn som är i färd med att utveckla sitt språk, såsom specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och barnskötare. Andra upplagan