Ingrid Henning Loeb

Vilka kunskaper behöver ungdomar skaffa sig under sin gymnasietid för att bli väl förberedda för vuxenlivet med allt vad det innebär? I vilken utsträckning ska gymnasieskolan lägga grunden för livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap? Hur mycket ska utbildningen anpassas till arbetslivets krav – och vad är det nya arbetslivets krav? Hur ska gymnasieskolan utformas för att möta behoven hos de elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa på de nationella programmen? Det här är frågor som alltid har varit aktuella i debatten om gymnasieskolan, inte minst under de senaste åren då det har förts en politisk dragkamp om hur gymnasiet ska utformas. Det är också frågor som löper som en röd tråd genom den här boken. Kapitlen bygger på forskningsstudier som är genomförda i yrkesförberedande program och det individuella programmet före reformen 2011. Men de teman som behandlas är lika aktuella i den nya gymnasieskolan. Några exempel är:yrkesutbildning i ett historiskt och politiskt perspektivelevers identitetsskapande och yrkeslärandelärarrollen och lärar–elevrelationenintroduktionsprogram och lärlingsutbildning. Boken riktar sig till blivande yrkes- och ämneslärare som ska arbeta i gymnasiets yrkes- och introduktionsprogram och passar bra som kurslitteratur i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Hur villkoras ungdomars och vuxnas lärande i olika utbildningssammanhang? Vilka olika omständigheter och förhållanden inverkar på det som sker i pedagogisk verksamhet? Hur möjliggörs och begränsas pedagogisk utveckling? Sådana frågor hör hemma i praktiknära forskning. Samtliga texter i denna bok utgår från en specifik inriktning i sådan forskning – teorin om praktikarkitekturer. Denna teoribildning hjälper oss att analysera och förstå utbildningspraktiker som en del av större, språkliga-kulturella, sociala-politiska och materiella-ekonomiska sammanhang. På så vis förklaras också vad som framstår som möjligt och rimligt att göra i en given situation: vad som sker i detta klassrum, varför förändringsinitiativ går i en viss riktning, eller varför vissa grupper av individer tenderar att exkluderas i ett visst utbildningssammanhang. Boken riktar sig till studenter och forskare intresserade av praktik­nära forskning och praktikteorier men kan också användas av lärare, rektorer och andra pedagogiskt verksamma, exempelvis i kompetensutveckling och för kvalitetsarbete.

Att analysera makt och inflytande är viktigt för att förstå utbildningens villkor och uppgifter i samhället. Med hjälp av sådana analyser kan man förklara varför pedagogiska verksamheter ser ut som de gör och vad som ligger bakom framgångar och misslyckanden. Det är särskilt viktigt att visa på de situationer där maktutövande leder till segregering, diskriminering eller favori­sering inom skolans värld. Utbildning – makt och politik belyser en rad aktuella frågor om utbildningspolitik och maktutövning inom utbildningsområdet. Bland annat behandlas frågor om profession och politik, betydelser av marknadstänkande och konkurrens i skolans värld, och innebörden av internationella jämförelser för utbildningspolitiken. Boken riktar sig till högskolestudenter, till exempel på lärarutbildningarna, och andra som intresserar sig för dessa frågor.