Ingrid Runesson

Det offentliga sociala arbetet befinner sig i dag i ett tillstånd som innebär att det relationellt mänskliga, strukturella, förebyggande och lokalt förankrade sociala arbetet inte ges tid eller plats. Ett sådant offentligt socialt arbete får svårt att bidra till social förändring. Bokens författare, både forskare och praktiker, värnar ett visionärt socialt arbete som bygger på värderingar om social rättvisa och mänskliga rättigheter snarare än en organisering som bygger på värderingar om effektivisering, ekonomisering, individualisering och svenskhet. Socialt arbete - rörelse, motstånd, förändring diskuterar, ur olika perspektiv, hur viktigt det är med ett kritiskt socialt arbete i ett sammanhang där människor i stor utsträckning görs till utgiftsposter, mätvärden eller invandrare. Ett annat socialt arbete är möjligt! Boken är lämplig för studenter i socialt arbete, verksamma socialarbetare, politiker och andra som intresserar sig för möjligheten att genom socialt arbete åstadkomma hållbar förändring.

Under de senaste decennierna har Sverige kommit att präglas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Ojämlikheten har förstärkts av att det svenska välfärdssystemet har försvagats. Otrygga arbetsförhållanden och försämrat skydd vid arbetslöshet och sjukdom har lett till en ökad social utsatthet för allt fler grupper. Social utsatthet ses i boken som en process som skapas och kan förstärkas eller minska under livets gång. Det kan handla om att vara nyanländ flykting, om att växa upp under svåra ekonomiska omständigheter eller att uppleva maktlöshet och exploatering på arbetsmarknaden. Utsattheten kan också uppstå i samband med missbruk, funktionsnedsättning eller åldrande. Denna antologi består av fjorton kapitel skrivna av forskare vid Malmö högskola. Bokens första två delar beskriver hur människor, inom områden som är viktiga för socialt arbete, har påverkats av de senaste decenniernas samhällsförändringar. I den sista delen diskuteras nya metoder i socialt arbete, men även hur det sociala arbetet påverkas av hård ekonomisk styrning, stela organisatoriska strukturer och förenklade kategoriseringar av klienter. Författarna är överens om att det sociala arbetet bör engagera sig strukturellt, lokalt, nationellt och globalt, för att motverkasociala orättvisor, diskriminering och främlingsfientlighet.