Ingvar Mattson

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Vad innebär det egentligen att vara akademiker i vår tid? Vilka är förväntningarna på oss som universitetslärare och forskare och hur lever vi upp till dem? Vad utmärker en skicklig akademiker och vilka är våra skyldigheter som lärare och kolleger? Går det att kombinera forskning och undervisning på ett fruktbart sätt? Och hur når vi ut med vår forskning? Ska vi publicera oss i tidskrifter eller ge ut böcker, skriva på svenska eller engelska? Detta är frågor som akademiker dagligen ställer sig. Med anledning av Lunds universitets 350-årsjubileum bjöd Samhällsvetenskapliga fakulteten in ett antal forskare och lärare från olika discipliner till ett symposium på temat Academic skills – skapar kompletta akademiker excellenta utbildningsmiljöer? Samtliga talare gav sig in i diskussionen med liv och lust och vände och vred på perspektiven. Här är resultatet!

När den statliga Riksrevisionen efter lång och het politisk debatt bildades för tio år sedan var det för att stärka riksdagens kontrollmakt och förbättra den statliga revisionen. Riksrevisionen, en ny myndighet under riksdagen, skulle bli mer oberoende från partipolitiken. Det fanns förhoppningar om att granskningen av statlig verksamhet skulle vitaliseras. Tre riksrevisorer fick grundlagsskyddad rätt att välja vad de ska granska, hur granskningen ska genomföras och vilka slutsatser som ska dras. Det var en smått revolutionerande reform som skapade förutsättningar för en självständigare och bättre statlig revision. Hur har det gått? Riksrevisionen tio år innehåller uppsatser som behandlar olika frågor inom den statliga revisionen som varit aktuella under denna tid. De ta upp den statliga revisionens plats i granskningssamhället, förväntningarna på revisionen, effektivitetsrevisionens syfte och innebörd, revisorernas professionalitet och användningen av revisionsrapporterna i riksdag och regering. Författarna är själva revisorer eller forskare med kunskaper om och intresse för dessa frågor. Riksrevisionen tio år riktar sig till en intresserad allmänhet. Några särskilda förkunskaper ska inte krävas och förhoppningen är därför att boken ska läsas och diskuteras av både lekmän och experter.