Isobel Hadley-Kamptz

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Varför behandlas kvinnor sämre än män i vården? Vad är patriarkatet? Varför är kvinnors sexualitet fortfarande en laddad fråga? Vad kan dagens feminister lära sig av tidigare generationer? Spelar könsskillnader någon roll? Vad är jämställdhet? Kan liberalism och feminism förenas? Var står feminismen inför 2020-talet? I Feminism en antologi har vi samlat några av Sveriges mest intressanta röster. De har fått fria händer att ge sina perspektiv och visar tydligt att feminismen inte är någon enhetlig rörelse. Medverkande skribenter: Jesper Ahlin Marceta, Lena Andersson, Agnes Arpi, Amanda Broberg, Isobel Hadley-Kamptz (red), Louise Persson, Linda Skugge, Susanne Wigorts Yngvesson och Myra Åhbeck Öhrman.

Kulturpolitiken står inte högt på politikernas dagordning, inte ett ämne som hamnar i partiledardebatterna eller i någon större utsträckning blir föremål för journalisternas frågor. Samtidigt påverkar kulturpolitikens i hög grad våra liv. Såväl direkt som indirekt sätter kulturpolitiken sin prägel på samhället och det demokratiska livet. Många av dagens politiska konflikter har kulturella dimensioner. Kulturpolitiken rymmer i dag såväl nya som gamla som nya ideologiska konflikter. Kulturpolitikens liv efter döden är en bok om att återuppliva en progressiv och vitaliserande kulturpolitik. Den innehåller texter om konstens och kulturens roll, bildningsuppdraget i vår tid, minskad ojämlikhet och minskade kulturella klyftor, kulturarvet i en global värld, public serviceuppdraget och kultur i digitaliseringens värld. Medverkande bland andra: Evin Ahmad, Calle Nathansson, Jonna Sima, Håkan A Bengtsson, Gunilla Kindstrand, Svante Weyler och Pelle Snickars.

Sport, våld och maskulinitet har följts åt från antiken in i vår tid. Tydliga exempel i dag är populariteten för kampsporter och fulla fotbollsläktare med aggressiva ramsor. Firmorna i supporterkulturens marginaler kan ses som skrattspeglar av vanliga manlighetsnormer. Ändå har samhällets acceptans för våld aldrig varit lägre och den värdekonflikten blir allt tydligare. Isobel Hadley-Kamptz har älskat boxning sedan tonåren och stått ett halvt liv på ståplatsläktare. I Om sport och våld försöker hon förstå idrotten och våldet genom historien. Isobel Hadley-Kamptz är en svensk författare och essäist. Hon är liberal kulturdebattör och har tidigare givit ut romanen Jag går bara ut en stund (2007) och den essäistiska Frihet och fruktan: Tankar om en ny liberalism (2011). Jag är aktivt ointresserad av sport och måttligt fascinerad av våld, men det här var ändå extremt spännande läsning. Plötsligt förstod jag hur saker hänger ihop. Bildat, bildande och upplysande. Kalle Lind, radiopratare och manusförfattare"Var det så att stridselementet som jag så ofta betonade i intervjuer och som jag underblåste med mitt sätt att vara på planen faktiskt hade en del i att supportrar slog ihjäl varandra? För att vi delade upp oss i Vi och Dom. För att vi gjorde det legitimt att hata. Eller?" Henrik Rydström, förordsförfattare och f d mittfältare i Kalmar FF

> Står de stora IT-företagen idag för större integritetskränkningar än staten? > Hur frivilliga är vi egentligen när vi delar med oss av information i sociala medier? > Vad kostar integriteten rent samhällsekonomiskt? Vi hoppas att denna bok ska bidra till att svara på dessa och andra frågor och fördjupa debatten kring en av vår tids stora utmaningar. * * * När integritetsdebatten stod som hetast under 2008 och 2009 kunde man lätt få bilden att vi stod inför ett vägval mellan två starkt polariserade framtidsscenarier. Antingen skulle vi införa ett totalt övervakningssamhälle där statens tjänstemän granskar varje meddelande eller så var rikets säkerhet i grunden hotat och polisen skulle stå maktlös mot terror och kriminalitet. Några år senare kan vi se att ingen av mardrömmarna än så länge har slagit in och i den allmänna debatten lyser frågorna med sin frånvaro. Detta betyder dock inte att integritetsdebatten på något sätt är över. Nu när gränser mellan upp- och nedkopplad, privat och offentligt samt individ och grupp luckras upp är den viktigare än någonsin. Som en del i programarbetet kring digitala fri- och rättigheter ger vi därför nu ut denna antologi om integritet i en digital värld. I varsitt kapitel ger några av Sveriges inom sina discipliner främsta forskare, experter och debattörer sin syn på integritesfrågorna. * * * KAP 1: En ganska modern idé - Johan Norberg KAP 2: Köttdigitalism - Isobel Hadley-Kamptz KAP 3: Integritet och underhållning,anonymitet och öppenhet - Johanna Nylander KAP 4: Varför värna den personliga integriteten? - Robert Östling KAP 5: Är integritet en teknikfråga? - Nina Wormbs KAP 6: Kunskapens framtid och dataskyddets principer - Nicklas Lundblad KAP 7: Molniga tider: om integritetsdebattens förlamande dialektik - Rasmus Fleischer läs mer på www.digitalintegritet.se