Ivan Turgenjev

Ett av de stora ryska mästerverkenEn jägares dagbok är Ivan Turgenjevs första mästerliga prosaverk, en samling noveller där författaren förmedlar observationer och anekdoter från sina egna jaktresor genom Ryssland. Novellerna är fulla av insikter i de människor Turgenjev möter: bönder och landägare, doktorer och fogdar, försummade hustrur och mödrar som förlorat sina barn. Turgenjevs beskrivning av den styrande klassens grymhet och arrogans ansågs subversiv och skulle komma att leda till häktning och husarrest, men dessa noveller öppnade samtida läsares ögon för böndernas livsvillkor och sägs till och med ha lett till tsar Alexander II:s beslut att avskaffa livegenskapen. I översättning av Ellen Rydelius, med ett nyskrivet förord av Lida Starodubtseva, författare och översättare. IVAN TURGENJEV [1818-1883], var en rysk romanförfattare, novellist, poet och dramatiker. Flera av hans verk utgör milstolpar i den ryska litteraturen. Novellsamlingen En jägares dagbok och romanen Fäder och söner räknas till 1800-talets stora ryska mästerverk.

Klassiker i svensk nyöversättning för första gången på 75 år»Kärlekshistoriens sensibla och bitterljuvt melankoliska atmosfär ackompanjeras av utsökta naturskildringar som bär ekon från den romantiska poesins stilideal. Denna till formatet blygsamma roman, utgör ett för varje tid ständigt aktuellt, vackert olycksbådande spänningsdrama om den första kärlekens eviga lidanden.« Betyg: 5 av 5 - Kristofer Flensmarck, BTJ Ivan Turgenjev framhävde kortromanen Första kärleken som det mest självbiografiska av sina verk. Han skildrar här en episod från sin ungdom, där han förälskade sig i en granne till familjens lantegendom: den unga furstinnan Jekaterina Sjachovskaja. Sextonårige Vladimir Petrovitj är på landet med sin familj. Där träffar han Zinaida Aleksandrovna Zasekina, en vacker 21-årig kvinna som bor med sin mor, furstinnan Zasekina. Vladimir blir handlöst förälskad i Zinaida, som omges av en uppsättning mer socialt acceptabla friare. Vladimir ansluter sig till deras svåra och ofta fruktlösa ansträngningar att vinna den unga Zinaidas gunst. Första kärleken [1860] presenteras här i nyöversättning av Christoffer Mankell, den första till svenska sedan 1948. IVAN TURGENJEV [1818-1883], var en rysk romanförfattare, novellist, poet och dramatiker. Flera av hans verk utgör milstolpar i den ryska litteraturen. Novellsamlingen En jägares dagbok och romanen Fäder och söner räknas till 1800-talets stora ryska mästerverk.

Ivan Turgenjevs Fäder och söner, första gången utgiven 1862, räknas till en av de viktigaste ryska klassikerna bredvid Tolstojs och Dostojevskijs mer kända verk. Sedan 1922 har vi i Sverige levt med en översättning av Hjalmar Dahl som präglat vår förståelse av texten. Christoffer Mankell, lärare på Tolkskolan, debuterar som litterär översättare med sin nytolkning av detta centrala verk. Fäder och söner har kallats den första moderna ryska romanen, och vann på sin tid även popularitet i väst hos samtida författare som Gustave Flaubert och Henry James. Berättelsen om Arkadij Kirsanov, sonen, som återvänder hem till faderns gods från studier i Sankt Petersburg och prövar sina nya radikala idéer på en chockad omgivning, är en fröjd att läsa än i dag. I konflikten mellan generationerna tecknar Turgenjev också bilden av en bredare idékonflikt i det ryska samhället, striden mellan föräldragenerationens liberaler och ungdomens nihilister. Utgåvan är försedd med noter.

De stora ryska författarna var mästare också i det lilla formatet och blev stilbildande för den moderna novellens utformning. Nu ger vi ut några av litteraturhistoriens starkast lysande klassiska noveller i efterlängtad nyöversättning, tillsammans med ett par ännu oupptäckta pärlor. Denna vackra volym rymmer alltifrån Dostojevskijs psykologiska djupborrningar till Tjechovs stillsamma precision, via namn som Pusjkin, Gogol och Tolstoj. Men här finns också verk från de något mindre kända Garsjin och Turgenjev, samt en till svenska ej tidigare översatt novell av Aleksandr Kuprin. Idag när det ryska samhället förändras under Putin och mytbildning och desinformation är nya ledord är det av stort värde att gå tillbaka till grunderna, att anstränga sig för att se bortom myterna och dimridåerna och försöka förstå en ny tid med litteraturens ofta klargörande blick. De åtta novellerna i denna bok är tidlösa historier av stora berättare.

"Gästerna hade avlägsnat sig för länge sedan. Klockan slog halv ett. Kvar i rummet var endast värden tillsammans med Sergej Nikolajevitj och Vladimir Petrovitj." Till Turgenjevs märkligaste verk hör Min första kärlek (1860). Själv framhöll han den gärna som sin mest personliga. Den unge mannens rivalitet med fadern var något som han själv hade upplevt, till och med vid en ännu något spädare ålder.

Pavel henvender seg til en venn gjennom en serie på ni brev hvor han forteller om sitt gjensyn med sin ungdoms store kjærlighet. Vera, som nå er en gift kvinne, vokste opp uten noen gang å ha lest en skjønnlitterær bok. Pavel beretter om hvordan han overtaler Vera til å lese "Faust" sammen med ham, og om den skjebnesvangre og ugjenkal.lelige forandringen møtet med Goethes dikterverk forårsaker i den følsomme kvinnens liv.

Ett lantligt gods i ryssland. Det är 1840-tal och en reaktionär anda ligger tung över hela Europa. Hos änkan Lasunskij träffas traktens societet och diskuterar det som anständigheten tillåter, slentrianmässigt och vänskapligt. En dag introduceras Dmitrij Rudin, en vältalig och bildad främling som genast trollbinder församlingen med sitt tal om höga ideal, människokärlek och möjlig förändring av det stelnade samhället. Rudin bjuds in att stanna på godset och blir familjens gunstling. Men snart hinner verkligheten ikapp honom, och de höga idealens företrädare konfronteras med sin egen handlingsförlamning. Ivan Turgenjev (1818-1883) hör till världslitteraturens stora namn. Rudin är ett av hans tidigaste verk. På svenska gavs Rudin senast ut 1922 i översättning av Hjalmar Dahl. Det är denna översättning som här ges ut på nytt i moderniserad form. Texten har även försetts med utförliga kommentarer och ett efterord av Staffan Vahlquist.