Izabella Rosengren

I slutet av åttiotalet upptäcktes en val som simmade i norra Stilla havet, och att den sjöng i en frekvens som ligger högre än för den art som den troligen tillhörde, antingen blåval eller sillval. Var den döv? Gjorde den egendomliga avvikelsen i frekvens att den var dömd att vara ensam, eftersom den inte kunde tala med andra valar av sin art? Vad kunde det bero på? Med utgångspunkt i berättelsen om världens ensammaste val, som inofficiellt döptes till 52 Hertz eller 52 Blue efter frekvensen, har vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren skrivit en bok om människans eviga rovdrift på valar: från forntiden, över 1800-talets masslakt för att få olja att lysa upp världens moderna städer med, och till dagens mer omedvetna miljöförstörelse som hotar valarnas existens på ett helt nytt sätt. Sonarer, ekolod och fartygstrafik orsakar ett fasansfullt buller som stressar valarna till den grad att de inte längre kan kommunicera över världshaven, och ibland till och med drunknar när försöker undfly oväsendet genom att dyka alltför djupt ned i havet. Är det bullret som är orsaken till 52 Hertz olycka? IZABELLA ROSENGREN är vetenskapsjournalist med miljöfrågor som sitt främsta bevakningsområde och har medverkat i en rad tidningar i Norden och Storbritannien. Hon har dessutom undervisat i journalistik vid journalistutbildningen i Lund och är verksam som gymnasielärare i biologi och naturkunskap. 2022 gav hon ut boken boken Hetta: om människan i en varmare värld.

Nyhetstidningen Arbetaren grundades 1922 och kom redan tidigt att skilja ut sig från mängden med sitt frihetliga perspektiv på demokrati, facklig kamp och jämlikhet. Under åren har Arbetaren avslöjat korruption, granskat nazister, uppmärksammat klimathotet och samtidigt gett stor plats åt kulturen. Bland medarbetarna finns några av Sveriges mest kända arbetarförfattare, serietecknare, artister och aktivister. År 2022 fyller Arbetaren 100. Den här boken berättar om tidningen från det allra första numret, via de bohemiska tidningskvarteren i gamla Klara, de stora avslöjandena under och efter andra världskriget, fram till dagens feministiska och intersektionella perspektiv och fackliga utmaningar. Här finns återpublicerade reportage, unika fotografier, illustrationer, och nyskrivna texter av mer än 30 olika skribenter - var och en med sin unika relation till Arbetaren. Dessutom nyskrivna personporträtt av medarbetare som på olika sätt gjort stora insatser för den fria journalistiken och hela det svenska samhället: Albert Jensen, Elise Ottesen-Jensen, Stig Dagerman, Moa Martinson och Vilhelm Moberg. Tidningen Arbetarens historia är historien om fri journalistik på arbetarnas sida. Arbetaren ges ut av Arbetaren Tidnings AB, som ägs av fackföreningen SAC Syndikalisterna. Syndikalismen är en frihetligt socialistisk gren av arbetarrörelsen som organiserar alla yrken i medlemsstyrda fackföreningar. Arbetaren – 100 år som fri tidning ges ut av Federativs förlag i samband med tidningens hundraårsjubileum.

"Varför svettas vi? Vad gör värmen med vårt psyke? Hur varm kan en människa egentligen bli? Hetta är populärvetenskap när den är som allra bäst. En tankeväckande, skrämmande och på ett märkvärdigt sätt också underhållande djupdykning i vad som faktiskt händer med människan i en allt varmare värld. En fantastisk bok!" Patrik Svensson, författare till Augustprisbelönade Ålevangeliet"Rosengren växlar fint mellan personliga reflektioner och välresearchade forskningsrön och hennes välskrivna och informativa bok är oavbrutet intressant läsning och en lysande populärvetenskaplig framställning om värmeökningens implikationer. Helhetsbetyg 4 av 5." BTJ Vi är den bäst temperaturanpassade arten på hela planeten. Människor bor och lever sedan tusentals år i zoner med temperaturer på allt mellan 45 och +45 grader. Men världen blir allt varmare. Är vi anpassade för det? 2021 var det femte varmaste året som uppmätts i historien. I Europa var sommaren 2021 den hetaste någonsin. På Sicilien uppmättes en ny europeisk rekordtemperatur på 48,8 grader och i småländska Målilla uppmättes den hetaste junitemperaturen sedan 1947. Den globala uppvärmningen är på allas läppar. Ändå talar vi märkligt lite om hur vi som individer ska hantera den konkreta och oundvikligt ökande temperaturen? Vad gör värmen med oss fysiskt och mentalt, och hur ska vi egentligen mäkta med den allt stigande hettan? Vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren har aldrig störts särskilt av minusgrader. Hon har kunnat röra sig obrytt på reportageresor i vinterkallaste Sibirien endast iförd en tunn jacka. Men hon har aldrig tålt värme. Som klimatreporter har hon med sprängande huvudvärk och besvärande svettattacker genomlidit jobb i Marocko, Indien och på Kuba. När hon får ett otäckt värmeslag under ett jobb på savannen i norra Uganda samtidigt som hon ser en kvinna ur lokalbefolkningen ledigt röra sig ute i den gassande solen väcks idén att utforska hur människor runtom i världen kan klara av att arbeta, studera och leva ett vardagsliv i extrema temperaturer. Hur är de rustade biologiskt och socialt? Vad har olika kulturer använt för knep och taktiker genom historien? Kan vi lära oss något av folk och djurarter som bemästrar några av jordens besvärligaste klimat? För är inte den bistra sanningen att även vi i den svala norden bäst borde börja förbereda oss och våra samhällen på återkommande rekordtemperaturer? Izabella Rosengrens undersökningar leder henne till samtal med ämnets hetaste forskare, märkliga historier om maratonlöpare som springer vilse i den marockanska öknen och möten med människor runtom i världens som på olika sätta konfronteras med värmen. I Iran möter hon sopgubbar som till synes oberört jobbar i 50-gradig hetta. Deras enda tips: drick citronjuice. I Aten träffar hon världens första värmeminister för att diskutera varför så få uppfattar extrem värme som ett reellt hot. Och i en specialbyggd anläggning på Karlsborgs fästning provar hon på Försvarsmaktens värmeutbildning och intervjuar svenska militärer som rustar sig för bokstavligen talat livsfarligt arbete i extrem hetta. Med en blandning av populärvetenskap, journalistiskt reportage och personligt humoristiska undersökningar berättar Hetta hela historien om människan och vårt förhållande till extrem värme från dagen vi klev ner ur träden och ut ur lövverkets skuggor fram till de troliga men inte alltid så roliga framtidsscenarier som vi alla borde börja sätta oss in i.