Jaan Paju

Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt är en grundläggande bok om EU:s samordningsinstrument förordning 883/2004 på socialförsäkringens område. Boken ger en samlad bild av den komplexa samordningen av medlemsstaternas socialförsäkringssystem med betoning på principerna och de materiella huvudreglerna. Fokus är på att förklara varför en samordning av medlemsstaternas socialförsäkringar är nödvändig, när förordning 883/2004 blir tillämplig samt en presentation av hur samordningen sker på förordningens viktigaste sakområden: förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap, familjeförmåner, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid ålderdom, förmåner vid invaliditet, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom. I denna tredjeupplaga har texten kompletterats mot bakgrund av rättspraxisutveckling och ny doktrin på området. Boken är avsedd att användas i den juridiska undervisningen på universitets- och högskolenivå, men kan med fördel även nyttjas av praktiker som en vägvisare till EU:s socialförsäkringsrätt.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av solidaritet, trygghet och jämlikhet. En viktig pusselbit utgörs av social omsorg och trygghet. Men omfattas alla? Omfattas de tredjelandsmedborgare som bor eller vistas i Sverige? Kan man tala om sociala rättigheter åt alla och envar? Studien tar avstamp i regeringsformens målsättningsstadgande i 1 kap. 2 § st. 2 om att det allmänna har att verka för social omsorg och trygghet. För den skull det rör sig om medborgare från en annan medlemsstat förhindrar unionsrätten en olikbehandling vad avser sociala rättigheter. Även internationell rätt och de konventioner en stat tillträtt kan inskränka den nationella lagstiftarens utrymme att förvägra eller inskränka sociala rättigheter. Man kan här tala om en parallell och simultan utveckling där andra regelverk i hög grad påverkar den svenska rättsbildningen. Studien ställer därför tre frågor om sociala rättigheters utkrävbarhet i Sverige: – Är den svenska lagstiftaren bunden av de stadganden om sociala rättigheter som återfinns i RF 1:2 st. 2? – Hur påverkar internationell rätt och Europarådets instrument tredjelandsmedborgares möjlighet att hävda sociala rättigheter i Sverige? – Följer ett bindande socialrättsligt skydd av unionsrätten?

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States’ sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

Europarätten har fått ett stort genomslag och intar numera en central roll i de nationella rättsordningarna. Detta tack vare medlemsstaternas och de nationella domstolarnas övervägande acceptans av europarätten trots att den griper in, påverkar, förändrar, tar över och i vissa fall till och med underkänner nationell rätt. Acceptansen är dock inte ovillkorlig utan europa rätten bygger på en levande dialog; ett kritiskt utbyte av tankar. Avsikten med boken Kritiskt tänkande inom europarätten är att den ska, tillsammans med en huvudbok i europarätt och väl anpassade seminarieövningar, refl ektera över de underliggande rättsliga spänningsfälten och utmaningarna som EU ständigt står inför. Boken utgör på så vis ett steg på vägen för juridikstuderande till ett självständigt kritiskt förhållningssätt till europarätten.

The aim of this book is to examine how EU law relates to and impacts on the national social security systems of the Member States. It asks three key questions. Firstly, it looks at how the internal market and its developments have eroded Member States’ sovereignty over their social security systems, despite the fact that the EU has limited competence in the field. It then explores, secondly, how the Union Citizenship and, thirdly, the Charter of Fundamental Rights has affected the coordination of these regimes.

Frågan som avhandlingen Suveränitetserosion? ställer, är om den fortsatta utvecklingen på socialförsäkringens område ska vara för EU att lagstifta om eller om den, som den till övervägande del varit de senaste femtio åren, ska fortsätta utvecklas av EU-domstolen. Avhandlingen Suveränitetserosion? visar mot bakgrund av rättspraxis hur medlemsstaternas nationella socialförsäkringar påverkas av EU:s inre marknad, av ett unionsmedborgarskap med en rätt att fritt röra sig och av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Avhandlingen ger läsaren en djupare förståelse till den omorientering av de nationella socialförsäkringarna som skett och sker. Jaan Paju är jur kand (Uppsala), LLM (KCL) samt redaktör för Europarättslig Tidskrift. Suveränitetserosion? är hans avhandling i Europeisk integrationsrätt.