Hur kommer det sig att USA:s underrättelsepolismyndighet CIA hyllar graffiti som en symbol västvärldens optimism och hoppfullhet, medan Stockholms stad beskriver samma fenomen som kriminalitet och ett tecken på otrygghet och sociala problem? Graffiti är ett mångfacetterat och komplext fenomen som går att förstå på många olika sätt - som en av världens största samtida konströrelser, och som förslummande skadegörelse, som äventyrligt busstreck och som organiserad brottslighet. Avhandlingen tar olika motstridiga förståelser på allvar accepterar dem som logiskt oförenliga men utgår från att de på ett övergripande betydelsemässigt plan är beroende av varandra. Med utgångspunkt i fyra specifika sammanhang såsom Berlinmurens graffiti under kalla kriget och nolltoleransens 1990-tal i Stockholm undersöker avhandlingen hur institutioner och andra samhällsintressen agerat för att direkt eller indirekt påverka förståelsen av graffiti som konst, som brott och som bredare sociokulturellt fenomen. G-Word utges endas på engelska.
