Jakob Heidbrink

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden. I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet. Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling. Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.

Denna bok behandlar den allmänna fordringsrätten som ett självständigt ämne. Detta innebär att boken inte orienterar sig mot skuldebrevsrätten som ett särskilt ämne inom fordringsrätten, utan behandlar skuldebrevsrättsliga frågor som aspekter av de övergripande fem fordringsrättsliga frågorna: vem som ska prestera vad till vem, när och hur. Boken inleds med en diskussion av vad fordringar är, vilka övergripande typer av fordringar som finns och hur de uppkommer. Därefter presenteras det rättsliga materialet i den ordning som de fem fordringsrättsliga frågorna anger. Boken avslutas med fordringens upphörande genom fullgörelse, kvittning och preskription. Genomgående genom boken görs nordiska rättsjämförelser och bäddas fordringsrätten in i den nordiska kontexten. Fordran och fordringsrätt lämpar sig för studenter på grundnivå och avancerad nivå i juridiska utbildningar, men kan även tjäna som handbok för praktiskt verksamma jurister.

Den här boken handlar om juridiska aktörers rättssubjektivitet och handlingsförmåga. Med andra ord behandlas här frågan om vem som över huvud taget anses kunna agera inom rätten och frågan om vilka ytterligare villkor som måste vara uppfyllda för att den som i och för sig anses kunna vara rättslig aktör ska agera på ett sådant sätt att agerandet får rättslig relevans. Ansatsen är bred: både fysiska och juridiska personer behandlas och både den privata och den offentliga rätten systematiseras. Boken sammanför på detta sätt argumentationslinjer som traditionellt är utspridda över familje-, arvs-, förmögenhets-, associations-, straff-, förvaltnings- och statsrätten och sammanför dem i det gemensamma perspektivet personrätt. Den gemensamma ansatsen gör att frågor besvaras som inte på länge behandlats i svensk rätt. Boken behandlar således frågor som är grundläggande för alla juridiska discipliner dels på ett framställande sätt - genom att peka på vedertagna och kända regler - dels på ett framåtsyftande sätt - genom att utveckla argumentationsmodeller som möjliggör vidare rättsutveckling. Personrätt vänder sig i första hand till studenter inom juridikutbildningar men kan också ses som ett inlägg i den akademiska diskussionen kring ämnet.

Den här läroboken tar avstamp i olika metodologiska frågor inom den allmänna kontraktsrätten och behandlar därefter påföljdsläran. Boken syftar i sin första, metodologiska del till att hjälpa läsaren att resonera om kontraktsbrott och påföljder. Här diskuteras analogier, allmänna regler och principer och förklaras hur dessa konstrueras och brukas. I bokens andra, materiella del behandlas frågor om påföljder som uppkommer när ett kontraktsbrott konstaterats. Den börjar alltså med frågan om reklamation efter kontraktsbrott och diskuterar innehållande av den egna prestationen eller motpartens egendom som reaktion på ett kontraktsbrott. Läsaren leds sedan genom de olika hänsyn som ska tas vid påföljderna naturafullgörelse, avhjälpande, omleverans, prisavdrag, hävning och skadestånd. Framställningen orienterar sig mot de principiella linjerna utan att försumma diskussionen i detalj och kan därför tjäna som både som lärobok och som handbok för en snabb orientering i relevanta frågor. Kontraktsbrottspåföljder riktar sig i första hand till studenter som möter den allmänna, oreglerade kontraktsrätten för första gången, men också till studenter på avancerad nivå och till praktiker. Boken utgör också ett inlägg i diskussionen om läran om påföljderna i den allmänna kontraktsrätten.