Jakob Wirén

Trots att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder ökar antalet antisemitiska hatbrott kraftigt varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Även om öppna och tydliga antisemitiska utsagor är svåraccepterade i Sverige har det visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen och hur hanterar vi det inom skola och undervisning? Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar och dessa fantasier får negativa, ibland förödande, konsekvenser för judar och samhället i stort. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det. Implicita antisemitiska föreställningar, vad som här benämns som strukturell antisemitism, kan aktiveras både snabbt och omedvetet. Boken ger kunskaper om antisemitismens historiska rötter och bidrar med socialpsykologiska och pedagogiska perspektiv på antisemitism. Den är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och med sitt tydliga fokus på skola och undervisning är den särskilt relevant för lärarutbildningen.

Skiljer döden oss åt? I Sverige lever människor med olika tro sida vid sida. I det interreligiösa arbetet byggs förtroendefulla relationer och vi är grannar, arbetskamrater och klassföräldrar tillsammans. Mot den bakgrunden kan det framstå som märkligt att vi inte kan fortsätta vara grannar i döden. Strävan efter social sammanhållning över religionsgränser ersätts av begravningsplatsens väl avgränsade kvarter baserade på religiös tillhörighet. Är det ett tecken på att samhörigheten i det mångkulturella samhället inte går särskilt djupt? Eller är det en naturlig ordning? Begravningsplatserna tillhör våra mest betydelsefulla platser – inte bara religiöst utan också socialt, historiskt och politiskt. De är ett av de främsta uttrycken för sammanhållet kulturarv i Sverige. Hit söker sig miljontals svenskar, religiösa som ickereligiösa för att minnas, hedra och få ro för tanken. Till begravningsplatsen kan många aktuella samhällsfrågor knytas. I boken diskuteras till exempel det samhälleliga ansvaret för plundrade samiska gravplatser och ödekyrkogårdar; hatbrott mot judiska gravkvarter, kritik mot etableringen av muslimska begravningsplatser och organiseringen av begravningsverksamheten, som till stor del utförs av Svenska kyrkans församlingar. Med insiktsfull analys och tillgängligt språk tar författaren med läsaren till en plats där döden inte bara är slutet – utan också början på en djupare förståelse för religion, samhälle, identitet och tillhörighet. Boken Döden och den andre är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Runt om i Göteborg finns över hundra olika trossamfunds rum. Boken och utställningen Heliga rum ställer frågor om religionens roll i dagens samhälle, där bilderna åskådliggör människors gemensamma längtan efter hopp och helighet. Syftet med Heliga rum är att öka kunskapen om egna och andras religiösa traditioner. Bilderna inbjuder till ett samtal kring hur religionernas närvaro i Göteborg har präglat staden och dess invånare. Många av gudstjänstlokalerna är välkända, andra mer okända. En del lokaler är asketiska, andra är rikt utsmyckade. Vissa rum är mycket synliga, andra är mer dolda. Genom kunskap kan fördomar och eventuella missförstånd bearbetas. Heliga rum blir ett led i en ökad dialog och samverkan.

Vilket utrymme är jag beredd att ge åt trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna? Vad betyder mötet med människor av en annan tro för min egen tro? I ett alltmer mångreligiöst samhälle uppstår en mängd frågor i mötet med andra religioner – både teologiska och praktiska. Är exempelvis alla religioner likvärdiga vägar till Gud, och är det okej att delta i andra religioners ceremonier? I den här boken skriver teologen Jakob Wirén tankeväckande om lokal interreligiös samverkan och om sådant som skaver – teologiskt och politiskt – i förhållandet mellan religiösa traditioner. Han utforskar utrymmet för den andre på flera plan: Religionsdialog: Vilka erfarenheter finns att hämta från den interreligiösa praktiken? Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna? Hur motiverar judar, muslimer och kristna sitt interreligiösa engagemang? Ersättningsteologi: Föreställningen att den kristna kyrkan har ersatt det judiska folket som Guds folk har haft förödande konsekvenser genom historien, men hur ser det ut idag? Vilka uttryck för ersättningsteologi finner vi i Svenska kyrkan – i psalmer och predikningar? Hur kan den bäst motverkas? Profeten Muhammed: Få gestalter är så illa sedda genom den kristna idéhistorien som Muhammed. Också idag tycks kristna ha svårt att tala om den viktigaste personen i världens näst största religion. Hur kan kristna tänka om profeten Muhammed? Och vittnar Muhammed om den Gud som kristna tror på? Med engagemang och pedagogisk skicklighet lotsar Wirén läsaren genom komplexa frågor. Boken vänder sig till dig som är intresserad av religionsdialog och religionsteologi, i församling, akademi och samhället i stort. Boken är en del av serien Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process. Jakob Wirén är docent i systematisk teologi. Han har tidigare skrivit böckerna Utmaningsdriven undervisning: Hur kyrkan kan dela tro och liv idag och Hope and Otherness: Christian Eschatology and Interreligious Hospitality. "Författaren skriver ärligt, initierat och argumenterar oftast övertygande. Ett index och en käll- och litteraturförteckning ökar bokens användbarhet. Att ge plats för den andre? kan sträckläsas eller användas som en handbok. Många frågor värda fortsatt bearbetning väcks och författaren ger en samlad överblick av olika förhållningssätt." Helhetsbetyg: 5, Peter Streling, BTJ-häftet nr 7, 2021

Svenska kyrkan står inför stora pedagogiska och teologiska utmaningar. Hur delar vi tro och liv i vår tid? Hur får vi större delaktighet av ideella? Hur berättar vi om kristen tro i ett mångreligiöst samhälle? Utifrån olika förutsättningar finns det många kyrkor som kämpar med dessa frågor. Genom tre internationella utblickar – till Norge, England och USA – reflekterar Jakob Wirén i boken Utmaningsdriven undervisning över hur utmaningarna kan visa vägar framåt för kyrkans undervisning idag. Boken är högaktuell i samband med Svenska kyrkans stora satsning på lärande och undervisning.