Jan af Burén

Litografin kom till Sverige 1818 genom att kronprinsen Karl Johan inkallade två tyska litografer. Under 1830-talet etablerades ett flertal mindre litografiska tryckerier, ofta med fackkunnigt folk från Tyskland och övriga Europa. Norrköping blev hemort för flera av dessa. Litografin fick främst betydelse för det kommersiella trycket som reklam och etiketter, men det blev också den bästa tekniken för reproduktion av bilder, som oljetryck och helgbilagor. Oväntade användningsområden dök upp i form av exempelvis litografiskt tryck på konservburkar. Först i slutet av 1800- talet upptäckte konstnärerna litografin som en självständig konstnärlig teknik. Rent tekniskt utvecklades litografin från stentryck till zinkplåtar. Litografin kom att revolutionera bl.a. bildtrycket. Författaren behandlar insiktsfullt huvuddragen i hur de litografiska tryckerierna i landet utvecklades. Han beskriver likaså de olika litografiska processer som används liksom de verktyg och det material som krävdes. En stor del i utvecklingen spelade behovet av att framställa kartor på ett tydligt och användbart sätt. Han berättar även om de fackkunniga personer som hade en avgörande roll i utvecklingen. Boken är rikt illustrerad med exempel på de alster som trycktes på varierande sätt genom de olika processerna. Detta är volym två av af Buréns stora arbete om litografins historia. Den första delen heter Litografin: en snilleblixt (2017). Jan af Burén, bosatt i Stockholm, har under många år arbetat på Nationalmuseum med ansvar för just litografin i samlingen._______"Bokens innehåll är sakkunnigt och lättillgängligt och bildmaterialet bra och omfattande." Nils-Olof Bjellvi, BTJ. Helhetsbetyg: 4

Litografin uppfanns i München i slutet av 1700-talet av Alois Senefelder. I början användes tryckmetoden för nottryck, skolplanscher, kartor och administrativt tryck. Sedan började konstnärer använda tekniken, eftersom litografin är den grafiska teknik som står närmast teckningen. Snart blev det en reproduktionsform, billigare och snabbare än de tidigare allenarådande kopparteknikerna gravyr och etsning. Litografin blev grunden för den grafiska industrins utveckling under 1800-talets andra hälft. Så småningom började museerna samla på litografiska verk. Nationalmuseum i Stockholm samlade, men först fick dessa verk inte ingå i huvudsamlingen utan förvisades till ett eget skåp. I två avdelningar strukturerar författaren litografins historia med först uppfinningen och etablerandet, sedan om bakgrunden och förutsättningarna i ett samhälle i stark omvandling. Här skrivs naturligtvis konsthistoria men samtidigt teknikhistoria. Utifrån Nationalmusei samlingar ger af Burén svenska exempel på litografiska verk i den rikt illustrerade boken. Litografin -en snilleblixt kan fungera som ett kunnigt standardverk. Jan af Burén, bosatt i Stockholm och under många år verksam vid Nationalmuseum, har tidigare gett ut bland annat: Grafik: konst & kunskap på papper (Nationalmusei årsbok), Från svans till snabel Djur i konsten (tillsammans med Birgitta Castenfors), När gatan tog mediemakt: Pariskommunens bilder (tillsammans med Jan Myrdal och Hans Larsson).

När gatan tog mediemakt är ett praktverk i fyrfärgstryck med unika bilder från ett kort men viktigt skede i Frankrikes historia. Efter Frankrikes nederlag i slaget vid Sedan följde en kort period från september 1870 till maj 1871 då det blev möjligt att sprida bilder direkt till en publik utanför officiella och officiösa medier. Då utvecklades det politiska flygbladet med kraft och frenesi. Det ersatte tidningarna och kommenterade satiriskt och ibland grovt den politiska utvecklingen, det korrupta hovet, belägringen av Paris och, efter den 18 mars 1871, Pariskommunens korta existens. Utöver bilderna innehåller boken även en inledning av Jan Myrdal, en kronologi över det historiska förloppet, en presentation av den tryckteknik som användes samt rikliga uppgifter om bilderna och de konstnärer som skapade dem. Jan Myrdal och Gun Kessle samlade i många år på affischer, flygblad och karikatyrer från olika delar av världen och från olika historiska epoker. Bland detta finns även en unik samling med bilder från Pariskommunen 1870–1871. Ur den samlingen kommer det under våren 2016 att bli dels en utställning på Litografiska museet, dels en rikt illustrerad bok med titeln När gatan tog mediemakt. Boken är rikt illustrerad med reproduktioner av de bilder som spreds på gatan i Paris från september 1870 sedan kejsardömet upplösts till maj 1871 då Pariskommunen dränktes i blod. Bilderna skapades av konstnärer som i dag är i stort sett bortglömda.

Nationalmuseums omfattande grafiksamling är en i det närmaste outsinlig källa till konstnärliga och estetiska upplevelser och upptäckter. Med avstamp i museets samling får läsaren här stifta bekantskap med den europeiska konst- och grafikhistorien genom ett hundratal utvalda verk. Framväxten av grafiksamlingar i Sverige beskrivs i den mån det är möjligt och historien bakom Nationalmuseums grafiksamling följs utförligt. Men framför allt ligger tonvikten på presentationer av de enskilda konstnärerna. Läsaren erbjuds även en beskrivning av olika grafiska teknikerna, en ordlista som förklarar termer som pinxit eller excud. samt en överblick över samlingsväsendets utveckling och distributörernas roll.

LL-förlaget publicerar lättlästa böcker för vuxna, ungdomar och barn. Målgruppen är en bred läsekrets av personer med dyslexi och olika läs- och skrivsvårigheter. Hur ser djur ut i konsten? I boken Från svans till snabel kan du se på många olika djur. Här finns både vilda djuroch djur som människor har hemma. Du får läsa om hur konstnärer förr och nuhar målat eller gjort skulpturer av djur. I boken finns många bilder på konstverk från Nationalmuseum och Moderna museet i Stockholm. Bilderna i boken kan du också se på en utställning på Nationalmuseum våren 2003. Nivå: 3 - Lätt