Jan Bohlin

Thomas Robert Malthus räknas som en av de mest inflytelserika klassiska ekonomerna. I sin berömda "En avhandling om befolkningslagen" (1798) – som hjälpte Charles Darwin att formulera teorin om det naturliga urvalet – tecknar han en dyster bild av framtiden. Befolkningen ökar med förbättrad levnadsstandard, men näringsutrymmet kan inte hålla jämn takt med befolkningstillväxten eftersom den odlingsbara arealen är begränsad och avkastningen avtagande när ytterligare – mindre lämpad – mark tas i bruk. Till slut nås en punkt då livsmedelsproduktionen inte länge räcker till för att livnära den växande befolkningen. Malthus befolkningsteori slog fel som prognos för utvecklingen i den industrialiserade världen, men den har haft stor betydelse för tolkningen av den förindustriella ekonomiska historien och även för diskussionen om vår tids globala befolkningsutveckling. Med dagens nymalthusianism har perspektivet vidgats till att inte bara gälla möjligheten att livnära en växande befolkning med livsmedel utan också frågan om vilka gränser naturen sätter för en ökande varuproduktion över huvud taget. Detta är första gången "En avhandling om befolkningslagen" har översatts till svenska i sin helhet.

Boken publicerar ny statistik över det svenska monetära systemets framväxt från medeltiden till idag, med fokus på växelkurser, konsumentpriser och löner. Forskare från Göteborg, Lund och Stockholm diskuterar resultaten i tio kapitel. I boken presenteras ett konsumentprisindex för Sveriges som går tillbaka till 1290. Indexet visar att den genomsnittliga inflationen under perioden 1290-2008 var 2,5 procent per år, vilket ligger förvånansvärt nära Riksbankens nuvarande inflationsmål på två procent. Det århundrade som upplevde högst inflationstakt var 1500-talet, följt av 1900-talet. Reallönen för arbetare var högre i slutet av medeltiden än mitten av 1800-talet. Sedan dess har dock reallönerna stigit mer eller mindre kontinuerligt. Den kraftigaste ökningen ägde rum efter det första världskriget, som en följd av arbetstidsförkortningen. Det sista kapitlet presenterar industrilöner för män och kvinnor. Sedan 1800-talet har lönegapet mellan könen minskat, men från slutet av 1970-talet har skillnaden varit stabil. Boken är en del av ett mer omfattande projekt, som tidigare resulterat i en databas över historisk monetär statistik som finns på Riksbankens hemsida. En andra del beräknas komma ut inom två år. Den kommer att behandla statsskuld, penningmängd, aktieavkastning och ränteutveckling under motsvarande tidsperiod. I framtiden kommer även historiska serier över Riksbankens räkenskaper, fastighetspriser och banksektorn att publiceras.