Jan-Eric Gustafsson

Indikationerna på problemen i svensk skola är många. De sjunkande resultaten i jämförande internationella undersökningar är bara ett av dem. Allt fler lämnar skolan utan fullständiga betyg och likvärdigheten i svensk skola ifrågasätts. I denna forskningsrapport ger tre forskare från olika discipliner nationalekonomi, pedagogik och historia sin bild av utvecklingen i den svenska skolan och analyserar dess orsaker. Författarna uppmärksammar kvalitets- och resultatfrågor, lärarnas ställning och utbildning, undervisningskvaliteten, likvärdigheten, resurser och betyg och hur de stora reformerna på 1990-talet verkat. Rapporten avslutas med att de tre författarna pekar ut en möjlig reformdagordning för svensk skola. Författare är JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, SVERKER SÖRLIN, professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska högskolan och JONAS VLACHOS, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

En internationell studie av den vuxna befolkningens kunskaper visar på samma försämring av kunskapsläget i läsning och matematik bland yngre vuxna som vi sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. Liksom i PISA-undersökningen ser vi fallande resultat för de som lämnat den svenska grundskolan under senare år. Kunskaper och färdigheter som inte utvecklats under skoltiden verkar inte heller kunna repareras genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Det är några av slutsatserna i forskningsrapporten Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter. Undersökningen jämför bland annat PISA-undersökningens resultat med den undersökning av vuxnas kunskaper i 24 länder som gjorts av OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC). När PIAAC-undersökningen presenterades 2013 var slutsatsen att kunskaper och färdigheter bland vuxna svenskar står sig väl i en internationell jämförelse. I denna studie visar forskarna att kunskapsförsprånget gäller de generationer som gick ut grundskolan före början av 2000-talet. I de yngre åldersgrupperna, där PISA visat på ett kraftigt försämrat kunskapsläge, har Sverige tappat sitt försprång. Man ser också att de svaga kunskaperna i matematik och läsning kvarstår åtminstone 12 år efter avgången från grundskolan. Övriga resultat från studien: Arbetslivserfarenhet och fortbildning tycks i allmänhet inte kunna kompensera för bristande kunskaper som ung. Ett undantag är att de som arbetar i IT-intensiva branscher generellt sett har bättre förmåga att lösa problem med hjälp av dator, en färdighet som mäts i PIAAC. Dessa individer har även bättre färdigheter i läsning och räkning. En jämförelse av vuxnas kunskaper i Sverige och Finland visar att svenskar som gick ut skolan före 1987 har bättre eller likartade färdigheter i läsning än motsvarande årskullar i Finland. För generationer som gick ut skolan efter 1987 har finska vuxna betydligt bättre läskunskaper än svenskar. Vad gäller förmåga att lösa problem med hjälp av dator har Sverige ett försprång jämfört med Finland i de generationer som lämnade skolan 19621992. I generationerna som gick ut skolan efter 1992 ligger vuxnas kunskaper på samma nivå i Finland och Sverige. Denna rapport ingår i SNS forskningsprogram SNS Utbildningskommission. Fokus för programmet är den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation.

Hur elevers kunskaper bedöms med hjälp av betyg och nationella prov har stor betydelse både för eleverna och för kunskapsbedömningar på nationell nivå. Det är därför viktigt att bedömningarna görs på ett genomtänkt sätt. Men hur tillförlitliga är egentligen betygen och de nationella proven som mått på elevernas kunskapsinhämtning? Vad säger de om elevers kunskaper på nationell nivå? Vet vi om dagens svenska elever lär sig mer eller mindre än gårdagens? Det är några av de frågor som diskuteras i Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter. Rapporten fokuserar på grundskolan och gymnasieskolan, men även antagningssystemet till högre utbildning diskuteras eftersom gymnasiebetygen har en avgörande betydelse i samband med antagning till högre utbildning. Resultaten ger anledning till oro. Sverige saknar idag ett sammanhängande och välfungerande kunskapsutvärderingssystem för skolan och antagningssystemet till högre utbildning behöver förändras i grunden. Rapporten ger förslag på hur bristerna kan åtgärdas. Författare till rapporten är Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Christina Cliffordson, professor i pedagogik, Högskolan Väst, och Gudrun Erickson, docent i pedagogik, Göteborgs universitet.