Jan Gulliksen

Introduktion till medieteknik är boken för dig som vill få en introduktion till ämnet medieteknik. Vi vänder oss till dig som är intresserad av hur teknologier och dess användning möts - från ett fokus på mediekonsumtion, till hur medier formar vårt moderna samhälle. Boken ger en introduktion till medieteknikens olika former, ­kanaler, och uttryckssätt, och vi ger även en inblick i hur medieteknik skapas. Med en utgångspunkt i design, programmering och medieteknikens visuella och audiella uttryck ges en vidare introduktion till medieteknikens tillämpnings­om­­­råd­en - från speldesign till interaktiva medier. Boken berör också angreppssätt för att arbeta användarcentrerat med digital medieutveckling och design, samt berör projektledning för utveckling av digital medieteknik. Med denna intro­duktion till medieteknik som ämne visar boken på ett antal framväxande områden för vidare forskning inom medieteknik. Introduktion till medieteknik är sammansatt så att den med fördel kan ­användas som kurslitteratur i utbildning inom områden som medieteknik, ­medie­­- produktion, design för digitala medier eller motsvarande. Boken kan läsas som en helhet, alternativt som fristående kapitel.

This monograph lays out a discussion framework for understanding the role of human-computer interaction (HCI) in public policymaking. It takes an international view, discussing potential areas for research and application and their potential for impact. The aim is to provide a solid foundation for discussion, cooperation and collaborative interaction, and to outline future programs of activity. It starts with an introduction to HCI and public policy and goes on to discuss how HCI research and practices already inform public policy, providing representative examples. It then discusses how public policy influences HCI and provides representative public policy areas that are relevant to HCI, and where HCI could have even more impact in the future. It concludes by laying out a framework for involvement and suggested actions by the HCI community in public policy internationally. This monograph summarizes the observations and recommendations from a daylong workshop at the CHI 2013 conference in Paris, France. The workshop invited the community’s perspectives regarding the intersection of governmental policies, international and domestic standards, recent HCI research discoveries, and emergent considerations and challenges. It also incorporates contributions made after the workshop by workshop participants and by individuals who were unable to participate in the workshop but whose work and interests were highly related and relevant.

Vad är en god digital arbetsmiljö? Hur går man till väga för att skapa en sådan? Trots att det i dag finns mycket kunskap om detta, ser vi fortfarande it-projekt som havererar och missnöjda användare. Det är uppenbarligen svårt att lyckas i praktiken. Teorier måste omsättas i praktisk handling. När användningen och betydelsen av de digitala stödsystemen i arbets­­livet ökar handlar det i allt större utsträckning om en digital arbetsmiljö. Om alla ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och säkert sätt, med hög kvalitet och utan onödiga belastningar, måste man ställa höga krav på de digitala systemens utformning och införande. Erfarenheterna i dag är tudelade: dels bidrar it-systemen till förnyelse och verksamhetsnytta, dels uppvisar de alltför ofta stora brister vilket medför påtagliga arbetsmiljöproblem. Många användare är frustrerade över att deras it-verktyg inte stödjer dem eller fungerar som de borde. Den här boken ger en grundläggande beskrivning av kunskapsläget om digitalisering och digitala arbetsmiljöproblem, samt en omfattande vägledning i hur man kan utnyttja digitaliseringens möjligheter och samtidigt försäkra sig om en god och hållbar digital arbetsmiljö.

Användare behöver IT-stöd som är väl lämpade, effektiva och verksamhetsanpassade. Användbarhet som kvalitet är en framgångsfaktor och detta är något som i allt större utsträckning uppmärksammats av företag, vilka börjar hyra in expertis för att specifikt fokusera på användbarheten. Trots detta är användbarhetsmognaden hos företag och organisationer besvärande låg och kompetensbehovet påtagligt. Denna bok ger god insikt i vad ett användbart IT-system är och beskriver hur man praktiskt kan bedriva utvecklingsarbetet på ett användarcentrerat sätt. Fokus ligger på den användarcentrerade utvecklingsprocessen. Författarna presenterar ett antal nyckelprinciper som är grunden för all användarcentrerad systemdesign. Ämnen som behandlas är bl.a.: användbarhetsbegreppet, användarcentrerad systemdesign som en process, iterativ utveckling, användar- och uppgiftsanalys, deltagande design, prototyper, utvärderingsmetoder, användbarhet i kommersiella systemutvecklingsprocesser, standarder för användarcentrerad design, råd för användarmedverkan, rollen som användbarhetsdesigner, organisation av användbarhetsarbete, tvärdisciplinär samverkan, användbarhetsmål/krav och integrerad design. Boken riktar sig till alla intressenter i ett systemutvecklingsprojekt. Såväl beställare av IT-system som systemutvecklande organisationer bör ha nytta av boken. Den riktar sig också till studenter som vill ha djupare kunskap och mer praktisk vägledning i hur man kan bedriva användarcentrerad systemdesign. Boken har en egen webbplats: www.studentlitteratur.se/acsd