Jan Löwstedt

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande? I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem. Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring. Sagt om boken:"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt." Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

Var viljan att förbättra människors arbetsförhållanden kanske bara en parentetisk utopi? Kommer framtidens arbetsliv att vara resultatet av en accelererande teknisk utveckling där robotar, informationsteknologi och AI formar världen? Vilka är möjligheterna för att utveckla ett mer hållbart arbetsliv? Vad har gjorts tidigare och vad görs idag? Vilka erfarenheter har tidigare insatser bidragit med till dagens diskussion om bättre jobb och arbetsliv? Dessa frågor om arbetslivets framtid försöker Jan Löwstedt, professor i företagsekonomi på Stockholms Universitet, besvara. Boken riktar sig till alla som är intresserade av arbetsliv, ledarskap och organisation.

Skolledning som undervisningens metapraktik redovisar forskning om skolledning som den praktik som utövas av såväl rektor som andra personer med ledningslika uppgifter för att styra, stödja och utveckla lärares pedagogiska arbete. Författarna menar att synen på vem som utför skolledning behöver vidgas från ett tidigare fokus på enbart rektor till att även inkludera förstelärare, arbetslagsledare och andra så kallade mellanledare. Boken belyser att dessa aktörer kan påverka lärarnas pedagogiska praktik i en önskad riktning först när deras metapraktik överensstämmer med skolans strukturella förutsättningar och förhärskande idéer om vad som utmärker en välfungerande skola. Skolledning som undervisningens metapraktik vänder sig till alla som är intresserade av hur skolor och förskolor leds och styrs. Boken är lämplig som kurslitteratur på rektors- och lärarutbildningar samt på kurser som riktar sig till förstelärare, arbetslags- och ämnesledare med flera.

Strategier och förändringsmyter redovisar forskning om sex vanliga strategier för skolutveckling: organisatorisk förändring, nätverk, IT, lokala projekt, ledare och fortbildning. Författarna analyserar ur ett organisationsteoretiskt perspektiv orsaker och intentioner bakom förändringar samt möjligheter att genomföra dessa. Författarna vill att boken ska öppna ögonen för alltför slentrianartade uppfattningar om förändring, och göra det möjligt att ifrågasätta, diskutera och utveckla det som vi ofta tar för givet om skolans utveckling. I denna tredje och omarbetade upplaga av boken har författarna bland annat utvecklat en modell för skolutveckling som bygger på det organiseringsperspektiv som de menar är centralt för att man ska förstå hur planerade förbättringar kan göras möjliga och begripliga. Strategier och förändringsmyter vänder sig till alla som är intresserade av organisationsförändring och särskilt till dem som är professionellt verksamma inom skolan: lärare, skolledare och skolchefer, beslutsfattare och andra som är intresserade av skolsektorns utveckling. Boken är lämplig som kurslitteratur på skolledar- och skolchefsutbildningar samt i lärarutbildningens senare del.

Skolledning är så mycket mer än enskilda individers ansträngningar att leda och utveckla en verksamhet. Detta är utgångspunkten i Skolledning – scener från den organiserande vardagen. Boken belyser skolledning som summan av alla de lednings- och styrningspraktiker som påverkar den dagliga verksamheten i en skola. Vardagssituationer, som en skolledning ställs inför, diskuteras här utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. Teman som tas upp är mål- och resultatstyrning, ledningens moraliska kompetens, samarbetsprocesser, ledarskap–medarbetarskap, entreprenöriellt lärande, talent management, bedömning och lönesättning, projektarbete samt ledning av den marknadsutsatta skolan. Skolledning – scener från den organiserande vardagen är relevant för alla som är intresserade av hur skolor leds och styrs. Den kan med fördel användas i undervisning om organisation, ledning och styrning samt i kurser som riktar sig till rektorer, lärare och andra skolledare.

En bred och forskningsbaserad översikt av frågor som rör ledning av företag och förvaltningar, lämplig för kurser i företagsekonomi, statsvetenskap och sociologi liksom i ledarutbildningar och vidareutbildningskurser. Denna titel har tidigare givits ut av SNS förlag men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.