Jan O. Mattsson

I vetenskap och konst Kyla är ett begrepp med många innebörder. Inte minst i dessa tider då klimatet och väderförhållanden diskuteras över hela världen. Hälsa och väder är likaså intimt förknippade med varandra. Kyla kan vara både något positivt och motsatsen, såväl inom vetenskapen som inom konsten. I vetenskapen som exempelvis bot mot solsting och inom kirurgin för att minska ämnesomsättningen och syrgaskonsumtionen. Inom konsten förekommer kylan som motiv på olika sätt genom seklerna. Även musiken har inspirerats liksom litteraturen av kylan som motiv och metafor. I denna kylslagna volym skriver forskare om igelkotten; om väder och klimat; om kylan i naturen; om problem för odling, trafik och bebyggelse; om kylskador liksom om kulinarisk kyla. Bengt W Johansson, bokens redaktör, Malmö, är hjärtläkare, docent och författare. Helge Brändström är överläkare i anestesi och intensivvård, Umeå. Linda Fagerström är docent i konstvetenskap i Växjö och konstkritiker. Jan Hedh, Malmö, är konditori- och bagarmästare och författare. Jan O. Mattsson är professor em. i naturgeografi i Lund. Torbjörn Messner är överläkare em. i Kiruna. Sixten Nordström är chef för Musikhögskolan i Malmö, musikdirektör, författare och programledare i tv. Johan Stenström är professor i litteraturvetenskap i Lund.----------"Det är inte ofta man får läsa något så stimulerande som 'Kyla i vetenskap och konst', hjärnan går på högvarv och man får lust att omedelbart sätta dessa fakta i arbete. Här borde finnas uppslag till en handfull thrillers av modell nordic noir, för att inte tala om hur mycket poesi som finns latent på dessa sidor och bara väntar på att aktiveras." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet

De flesta besökare av en sandstrand riktar uppmärksamheten främst mot företeelser som sandens och vattnets kvalitet och tillstånd, förekomster av tång och andra "störande" vattenväxter och klitternas utformning. Mera sällan noterar man de småformer och mönster som sanden kan uppvisa och funderar då självfallet än mindre på hur de har uppkommit. Man går dock här miste om intressanta företeelser av vilka några är möjliga att observera vid nästan varje strandbesök. De bästa förutsättningarna för deras bildning och uppträdande förekommer visserligen inte under den vindsvaga, soliga baddagen på sommaren. De inträffar snarare under eller efter en period med starka vindar och vågor som sopat stranden ren från fotspår och andra avtryck och samtidigt förvandlat denna till en värld av nya former. Förutsättningarna kan också vara goda i samband med häftiga regn som lämnar intressanta droppspår i sanden. De flesta av formbeskrivningarna i boken gäller företeelser observerade på Falsterbonäsets stränder. Men många liknande företeelser kan man möta också på andra sandstränder i vårt land och utomlands. Att jämföra sandsträndernas formvärldar kan vara en nöjsam sysselsättning och av stort intresse. Likheter och skillnader kan diskuteras och kanske relateras till strandmiljön. Bokens syfte är att ge smakprov på och väcka intresse för den lilla värld av småföreteelser som sandstranden alltså utgör men som föga beaktats av besökaren. Vissa av de iakttagelser som redovisas i boken kan synas vara triviala, men de vittnar trots detta om den geomorfologiska dynamik som präglar sandstranden och gör den "levande" inför våra ögon, kanske i högre grad än de flesta andra landskapstyper. Författaren Jan O. Mattsson är professor emeritus i naturgeografi och har författat flera populärvetenskapliga böcker och kursböcker i främst meteorologi och klimatologi.