Jan Ottosson

Boken är ett unikt nationellt projekt genom dess representation av författare från samtliga svenska lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer. Bokens 25 författare är också aktiva forskare och bidragen bygger på en stor samlad erfarenhet av aktuell svensk och internationell forskning inom ämnet. Vad är ekonomisk historia? är en introducerande lärobok i ekonomisk historia som syftar till att väcka nyfikenhet för ämnet, samt visa på dess möjligheter som akademisk disciplin och tillämpad samhällsvetenskap. Boken visar hur ekonomisk-historiska perspektiv, teorier och metoder kan användas för att analysera olika utvecklingsförlopp med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen då som nu. Genom att använda olika verktyg ur de historiska och ekonomiska verktygslådorna vänder och vrider forskare inom ekonomisk historia på begrepp som tillväxt, industrialisering, resursfördelning, kapital och arbete. På detta sätt bidrar ämnet till vår förståelse av mänsklighetens långa historia, samtidigt som det också bidrar med nya perspektiv på vår egen samtid. Vad är ekonomisk historia? består av 13 kapitel, de tre första kapitlen behandlar ämnets historia, teorier och metoder. De därpå följande kapitlen lyfter ett urval av de frågor som ekonomhistoriker arbetar med. Boken vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter på grundläggande nivå och fungerar utmärkt som en introduktion till ämnet.

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

Forskningen behöver arkiv men arkiven behöver också forskning. Utan forskningen vore arkivet som en förseglad grav, bortglömd och utan relevans i samtiden. Denna bok illustrerar ömsesidigheten i denna relation. Drygt hälften av volymen utgörs av Benito Peix Geldarts analys av forskning som baserats på arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Den övriga delen består av personliga betraktelser från några av de många forskare som genom åren funnit nytta och inspiration i arkivet: Orsi Husz, Louice Bådholm, Oskar Broberg, Jan Ottosson, Rikard Westerberg, Fredrik Tydal, Mats Larsson, Nikolas Glover, Inger Olausson och Michael Funke. 50 år av forskning i Sveriges största näringslivsarkiv är den tolfte volymen i skriftserien Näringslivshistoria, som ges ut av Centrum för Näringslivshistoria.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i centrala Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Sökandet innefattade samarbete med FBI, Scotland Yard och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna illustrerade utgåva berättas i text och bild om hur KB-mannen gick från att vara anonym bibliotekarie till ökänd boktjuv. Den innehåller även nytagna bilder av de böcker som återbördats till KB och som utgör en ovärderlig del av Sveriges kulturarv.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i luften på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? En sommardag 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Detektivarbetet innefattade samarbete med FBI, tysk polis och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna bok delar Bibliotekstjuvens kollegor med sig av nya fakta om hur han avslöjades. Fram träder en delvis ny berättelse om KB-mannen och hur han gick från att vara en anonym bibliotekarie till världskänd boktjuv.

Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bl.a. önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, dvs. att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden. En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar. Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra. Laura Hartman, fil.dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och extern forskningsledare på SNS. 7

This book contains proceedings of a conference organised by the SALTSA research programme and National Institute for Working Life, Sweden, with the support of DG V the Directorate of Economic and Social Affairs. Will the enlargement of the European Union have long-term effects on the European labour market, i.e. lead to greater integration and homogenisation? Will Europe be one labour market in the future? The challenges of a common European labour market will be much more accentuated as a consequence of the growth of the EU in the coming decade. Two important issues are discussed in the contributions to this volume: firstly, enlargement, globalisation and the new labour market challenges for Europe; secondly, Amsterdam and the effects of the Euro on the labour market. In this book, highly acclaimed researchers make important contributions to the present state of research on European labour markets. Topics covered include the role of wage-setting institutions and unions in relation to monetary policies and globalisation, welfare adjustment in Europe, the convergence or divergence of European labour markets, democracy and changing labour markets, as well as the risk of social competition and tax evasion. The book will be influential in the ongoing discussions regarding a common labour market and provide a much needed contribution to one of the most debated subjects in European politics and economics.