Jan Pettersson

Denna lärobok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Bygg och anläggning 1 i ämnet Bygg och anläggning. Boken beskriver de olika yrkeskategorier som ingår i byggprocessen. Ritteknik och ritningsläsning, för att kunna utföra arbetsuppgifterna på det sätt som planerats, är viktiga delar i läromedlet. Grundläggande verktygs- och materiallära är andra viktiga delar. Boken innehåller även kapitel som handlar om arbetsmiljön på en byggarbetsplats. Läromedlet är framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter, inlämningsuppgifter och arbetsmoment som visar exempel på hur ett arbetsmoment kan utföras, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.

Denna lärobok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurs Bygg och anläggning 2 i ämnet Bygg och anläggning. Arbetsmiljön är en central del i läromedlet, såväl när det gäller den allmänna arbetsmiljön på en byggarbetsplats som hantering av maskiner och utrustning på ett säkert sätt samt olika skyddsarbeten som förekommer på en byggarbetsplats. Ett kapitel tar upp hållbart byggande, där begreppet också förklaras. Organisationen på en byggarbetsplats, liksom maskin- och materiallära är andra viktiga delar i boken. Läromedlet är framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter, inlämningsuppgifter och arbetsmoment som visar exempel på hur ett arbetsmoment kan utföras, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.

Den här faktaboken är till för dig som behöver grundläggande kunskaper om golvläggning. Den riktar sig främst till dig som ska utbilda dig till golvläggare, men kan användas av alla som behöver kunskaper inom området. Boken innehåller beskrivningar av de vanligaste mattyperna i våra bostäder och i offentliga lokaler. Den beskriver vilka mattyper som är lämpliga beroende på var de ska användas. Läggning av trägolv och laminatgolv är andra delar som du kan läsa om i boken. Limmetoder och fästmetoder för olika golvmaterial beskrivs. Lister och profiler tas också upp. Boken redogör för det regelverk som gäller i dag vid golvläggning i olika typer av rum och innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser:Golvläggning 1Golvläggning 2 – våtrumGolvläggning 3 – trä och laminat, som ligger som fördjupning till yrkesutgången Golvläggare. Tillsammans med Libers digitala läromedel, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kurserna.

Sju år efter den brittiska brexitomröstningen 2016 befinner sig Nordirland vid ett kritiskt vägskäl. Samhället omvandlas i snabb takt. Förutom brexit handlar det om demografiska förändringar, historiska valresultat och stöd för värderingar i mer liberal riktning. Händelser som innebär en maktförskjutning i samhället – unionisternas hundraåriga maktposition är bruten.? Alternativet förefaller vara en konstitutionell lösning inom ramen för någon form av all-irländska politiska strukturer och därmed inom EU. En modern irländsk stat.? En följd av brexit är växande krav på en gränsomröstning. Hösten 2022 samlades femtusen deltagare i Dublin för att diskutera hur ett enat Irland kan förverkligas. Detta möte är bara ett av många exempel på att det politiska målet om ett återförenat Irland har nått ett avgörande skede. Återförening och kraven på en gränsomröstning har nått en punkt varifrån det inte finns någon återvändo och är den självklara utgångspunkten för att förstå dagens utveckling på den gröna ön, både i Nordirland och i republiken. Det är bokens centrala budskap.

Nordirlands politiska muralmålningar har fått stor internationell uppmärksamhet. Fredsprocessen innebar det stora genombrottet. I en trilogi skildras muralmåleriet under de senaste trettio åren. Denna bok är den tredje i serien och berättar om händelseutvecklingen efter samlingsregeringens återkomst 2007 och fram till idag. Den här perioden karaktäriseras av negativ fred, ett begrepp som innebär en fredlig samexistens och frånvaro av våld i vardagen, men där det fortfarande återstår att förverkliga en genuin integrering mellan de två dominerande samhällsgrupperna. Hur påverkades muralerna av den fredliga samexistensen? Muralerna fortsatte att surfa på den framgångsvåg som påbörjades efter fredsavtalet. Muralboomen skapade en intensiv dynamik som inspirerade till nya djärva projekt. Ribban höjdes. Men det fanns smolk i bägaren. Parallellt med muralboomen, konstformens erkännande, internationella uppmärksamhet och förhöjda status väckte frågan om lojalisternas glorifiering av våldet debatt, irritation och förundran. Författaren lyfter fram det ömsesidiga sambandet mellan muralmålningarna och den politiska utvecklingen. Boken innehåller artiklar som analyserar muralerna i ett historiskt, socialt, kulturellt och politiskt sammanhang. Trots gruppernas väsensskilda motiv och budskap ges exempel på gemensamma teman såsom historiska händelser, minnesporträtt och lokalpatriotism. Det senare handlar om händelser och hjältar i det lokala bostadsområdet såsom författare, idrottshjältar, musikartister eller andra kulturella särarter. Ett årtal med särskild dignitet i båda gruppernas historieskrivning är hundraårsminnet av 1916. För republikanerna ägde påskupproret rum, den händelse i Irlands historia som ger legitimitet för republikanernas krav på ett enat Irland. För lojalisterna riktades blickarna mot första världskriget och slaget vid Somme, händelser som visade på ulstermännens lojalitet till det brittiska imperiet. Många ulstermän tog värvning i den brittiska armén och dog i slaget vid Somme 1916. I takt med den fredliga samexistensen och gatukonstens offentliga erkännande har inneburit en större bredd. När fler aktörer gör sig gällande leder det oundvikligen till att antalet icke-sekteristiska muraler ökar. Även i den klassiska muralens kärnområden ökar inslagen av idrott, community, mänskliga rättigheter, miljö, sociala problem, kvinnor och barn. Men det sker på lojalisternas och republikanernas villkor. Det finns en förskjutning mot historiska, kulturella och lokalpatriotiska teman. Fotografierna är tematiskt indelade i republikanska och lojalistiska muraler, totalt 230. Till målningarna finns förklarande texter. Förutom muralerna finns även miljöbilder, kartor, ordförklaringar och en historik.

Nordirlands politiska muralmålningar har fått stor internationell uppmärksamhet. Fredsprocessen innebar det stora genombrottet. I en trilogi skildras muralmåleriet under de senaste trettio åren. Denna bok inleder serien genom att berätta om övergången från väpnad konflikt till fredsavtalets undertecknande 1998. Jan Pettersson gjorde sin första reportageresa till Nordirland i slutet av 1980-talet, ett decennium som präglades av ett dödläge i konflikten. Därefter har författaren i åtskilliga böcker skildrat dynamiken i fredsprocessen fram till dagens brexitdebatt. Under sina resor har Jan samtidigt dokumenterat muralmålningarna. För besökaren är Belfasts alla färgsprakande husfasader ett påtagligt inslag i gatubilden och omöjliga att undvika. Dagens hyllningar står i skarp kontrast till läget för trettio år sedan. Då betraktades muralerna med stor misstänksamhet, idag har de fått ett offentligt erkännande och förvandlats till en betydande kultur- och turistattraktion. Muraltraditionen sträcker sig över hundra år bakåt i tiden och vilar på ett kollektivt berättande i det offentliga rummet. Målningarna är förankrade i invånarnas egen vardagsverklighet, något som kännetecknar både den lojalistiska och republikanska traditionen. Denna gatukonst har sina rötter i stadens arbetarklassområden där våldet i konflikten präglat enskilda livsöden och skapat en kollektiv erfarenhet. Drivkraften har hela tiden varit att berätta den egna gruppens historia, uttrycka invånarnas dagliga påfrestningar och mobilisera till kamp för deras politiska visioner. I det perspektivet synligggör muralerna på ett nästan övertydligt sätt de två samhällsgruppernas olika syn på konflikten och fyller därmed också en identitetsskapande funktion för befolkningen. Författaren lyfter fram det ömsesidiga sambandet mellan muralmålningarna och den politiska utvecklingen. Boken innehåller artiklar som analyserar muralerna i ett historiskt, socialt, kulturellt och politiskt sammanhang. Fotografierna är tematiskt indelade i republikanska och lojalistiska muraler, totalt 175. Till målningarna finns förklarande texter. Förutom muralerna finns även miljöbilder, kartor, ordförklaringar och en historik.

Nordirlands politiska muralmålningar har fått stor internationell uppmärksamhet. Fredsprocessen innebar det stora genombrottet. I en trilogi skildras muralmåleriet under de senaste trettio åren. Denna bok är den andra i serien och berättar om händelseutvecklingen från fredsavtalet 1998 och fram till samlingsregeringens återupprättande 2007. Normalisering är det ord som bäst sammanfattar den här tidsperioden. Många delar av fredsavtalet förverkligas. Belfast börjar sjuda av liv och rörelse. Gatumiljöerna får en fredlig karaktär och Nordirland förvandlas till en populär turistdestination. Alla dessa förändringar lägger grunden för självstyrets återupprättande 2007. Muralerna sveps med i denna normalisering och inspirerar gatukonstnärerna till nya kreativa konstverk. Minnesporträtt över döda får ett stort genomslag. Väggmålningarna blir en turist- och kulturattraktion. I muralboomens spår följer en helt ny infrastruktur bland annat i form av samarbetsprojekt, statliga ingripanden, nya aktörer och tekniker. Alla dessa företeelser och fenomen analyseras.? I takt med att samhället normaliseras och stabiliseras växer även behovet och utrymmet för andra teman än enbart konfliktrelaterade frågor. Traditionella politiska frågor längs höger-vänsterskalan som bostäder, arbete, miljö/klimat och sociala problem börjar träda fram, liksom mänskliga rättigheter. Medan republikanerna bejakade fredsprocessen intog lojalisterna en ambivalent hållning. Denna grundläggande skillnad i inställning, tolkning och attityd till samhällets snabba förändringar exponerades framför allt när det handlade om våldsinspirerande inslag i väggmålningarna. Republikaner självsanerade, lojalister behöll beväpnade maskerade män. Varför reagerade lojalister och republikaner så annorlunda? Varför kunde republikanska muraler lättare anpassa sig till fredsprocessen? Vilken betydelse spelade väggmålningarna i denna snabba samhällsförändring? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas? Det är frågor som författaren försöker ge svar på. En röd tråd är det ömsesidiga sambandet mellan muralmålningarna och den politiska utvecklingen. Boken innehåller artiklar som analyserar muralerna i ett historiskt, socialt, kulturellt och politiskt sammanhang. Fotografierna är tematiskt indelade i republikanska och lojalistiska muraler, totalt 150. Till målningarna finns förklarande texter. Förutom muralerna finns även miljöbilder, kartor, ordförklaringar och en historik.

Den brittiska brexitomröstningen 2016 chockade hela Europa. I spåren följde segdragna förhandlingar där den svåraste knäckfrågan länge handlade om den nordirländska gränsfrågan. Med alla turer i brexitdramatiken har den konfliktfyllda brittiska provinsen återigen hamnat i det internationella rampljuset, men för Nordirland är tajmingen av brexit osedvanligt dålig. Den kommer vid en tidpunkt då fredsprocessen fortfarande befinner sig i ett skede av återuppbyggnad. Sedan våren 2017 har den hyllade maktdelnings-modellen brutit samman och den omtalade samlingsregeringen är upplöst på obestämd tid. Visserligen framhålls fredsprocessen ofta som en förebild för hur väpnade konflikter i djupt splittrade samhällen kan lösas, men trots framgångarna förblir Nordirland ett djupt polariserat samhälle mellan nationalister och unionister, de två dominerande samhällsgrupperna. I Nordirland har oenigheten i brexitfrågan bidragit till att förstärka polariseringen mellan de båda samhällsgrupperna, vilket i sin tur försvårar genomförandet av de riktigt svårlösta frågorna i fredsprocessen. Under brexitprocessen har frågorna hopat sig: Kommer fasta gränsposteringar tillbaka? Vad händer med det ekonomiska samarbetet när gränsen till Irland blir en yttre EU-gräns? Kan brexit hota hela fredsprocessen? Står ett enat Irland på dagordningen? Det är frågor som Jan Pettersson försöker ge ett svar på i den här boken som också innehåller en del historiska tillbakablickar.

Dagligen kan vi i nyhetsflödet läsa om flyktingar som drunknat i Medelhavet eller som på andra sätt dött på sin väg mot Europa. Mer sällan uppmärksammas den gränssäkerhetsmodell som styr EU:s kontroll av den yttre gränsen. Denna säkerhetsorienterade gränspolitik upprätthålls med en sofistikerad övervakningsteknologi bland annat i form av gigantiska stängsel. Jan Pettersson visar i boken Fästning Europa på sambandet mellan uppförandet av stängselmurar vid den yttre gränsen och den humanitära katastrofen på Medelhavet – Europas kyrkogård och världens dödligaste gräns. Följden av den yttre gränsens militarisering är också ständiga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Amnesty International har i åtskilliga rapporter konstaterat att EU är medansvariga för grova brott mot mänskliga rättigheter och därmed även medskyldiga till den växande slavhandeln i Libyen.

This is a book about the famous Uesugi-family and their history from the 15th century until the fall of the shogunate. What makes this book truly unique is that it also takes an indepth look at the history of the Japanese matchlock. The Uesugi lords and their retainers managed to develop a quite unique style of matchlock which would serve them from the Siege of Osaka in 1614 until the very end of the Edo period. This development took place in the old castle-town of Yonezawa which was home to the Uesugi-clan. This is one of the first books ever written in English that focus on the Japanese matchlock and how it influenced the samurai who lived and fought under the shadow of their famous ancestor Uesugi Kenshin. This is a book for everyone interested in samurai history. The content is based on four years of research and several trips to the region.

It was January 30, 1972 when British troops opened fire on unarmed demonstrators in Derry. Fourteen people were killed and many wounded. In this infamous massacre Michael McKinney lost his elder brother William: “My brother is dead. Who is responsible?” Since then the events of Bloody Sunday have been a lifelong journey filled with protests, meetings, campaigns, press releases, demonstrations, ups and downs, pain and joy. The struggle for justice and truth over the years involves many people and is well documented, but this book focuses on the personal story of Michael McKinney. Bloody Sunday should concern us all. The massacre was much more than a single event. It symbolizes the mechanisms of violence and the consequences of state violence and murder, but also how ordinary committed people can put the establishment in the dock. It also symbolizes all the unsolved murders perpetrated by the British government, and how the legal system was manipulated to cover-up the truth. There is no doubt that Bloody Sunday marked a turning point in the Northern Ireland conflict.

Boken handlar om den arabiska våren och den egyptiska revolutionens förlopp utifrån händelseutvecklingen på Tahrirtorget i centrala Kairo. Fyra år efter upproret 2011 är revolutionens ursprungliga mål ofullbordade och drömmarna om ett nytt samhälle faller långsamt isär. Istället har den djupa statens kontrarevolution återtagit initiativet. Var allt det som hände på Tahrir förgäves? Varför förlorade revolutionärerna kontrollen över torget? Vart är Egypten på väg nu?

Faktabok: Golvläggning riktar sig till alla som behöver grundläggande eller fördjupade kunskaper om golvläggning. Den riktar sig främst till dig som ska utbilda dig till golvläggare, men kan användas av alla som behöver kunskaper inom området. Boken innehåller en beskrivning av de vanligaste mattyperna som förekommer i våra bostäder och i offentliga lokaler. Den beskriver vilka mattyper som är lämpliga beroende på användningsområde.

Den här boken handlar om murar i städerna Jerusalem, Nicosia och Belfast, men är lika mycket en berättelse om konflikterna i Palestina, Cypern och Nordirland. Gemensamt för dessa städer är nämligen uppförandet av murar som skiljelinjer för de politiska motsättningar som genomsyrar konfliktdynamiken inom respektive statsbildning. Murarna både avspeglar och återskapar maktkampen om statsbildningen. Murarna är konkreta och symboliska på samma gång. De markerar territorium, anger frontlinjer och är en daglig påminnelse i stadsmiljön om den stora övergripande konflikten.

Den turkiska invasionen 1974 innebar att Cypern delades upp i två stater. En uppslitande folkomflyttning iscensattes – en etnisk rensning. Grekcyprioter hamnade i söder och turkcyprioter i norr. Därmed påbörjades utvecklingen mot två väsensskilda samhällssystem med den FN-övervakade buffertzonen som en absolut gränsmarkering. Alla kontakter bröts. Jan Pettersson gjorde sin första reportageresa till Cypern sommaren 2003, bara ett par månader efter den historiska gränsöppningen. Efter tre decennier kunde sprickor skönjas i den hermetiskt tillslutna buffertzon som skapat två separata stater. Gränsöppningen ingick i förberedelserna inför den folkomröstning som skulle öppna dörren mot en fredsprocess i återföreningens tecken. Den 1 maj 2004 blev Cypern EU-medlem, men utan att folkomröstningen resulterat i något fredsavtal. Därmed stod landets delning i skarp kontrast till den politiska visionen om ett gränslöst Europa som hyllats sedan Berlinmurens fall. Cypern utgjorde en avvikelse – ett europeiskt dilemma. Det är denna svårlösta konflikt boken handlar om, uppbyggd kring två berättelsespår. Dels intervjuer med grekcyprioten Christakis Koumbarou som speglar den enskilde människans öde, dels en skildring av den koloniala, stormaktspolitiska och militärstrategiska historiken i kronologisk ordning fram till dagens politiska situation.

Den 30 januari 1972 öppnade brittiska soldater eld mot obeväpnade demonstranter i Derry, Nordirland. Fjorton personer dödades och många sårades. Vem var ansvarig? Den här boken handlar om de anhörigas kamp för sanningen om vad som verkligen hände denna dag. I denna blodiga massaker möts individ och kollektiv, det privata och politiska, förtryck och motstånd, historia och framtid. Med blodiga söndagen föddes en berättelse som angår oss alla.

Detta bildverk handlar om murarna i Belfast. Fotografen Frankie Quinns mångåriga dokumentation kombineras med texter av Nordirlandkännaren Jan Pettersson. Fredsprocessen i Nordirland har skapat ett mer normalt samhälle för alla. De fysiska murarna mellan folken tillhör dock de fenomen som motstått förändringens vindar. De har ökat i omfattning.

Under trettio år har vardagen i Nordirland präglats av våld, oförsonlighet och omöjliga motsättningar. Därför överraskades omvärlden när regeringar, politiker och väpnade grupper förhandlade fram ett avtal som lade grunden för en varaktig fredlig lösning. Sedan 1988 har Jan Pettersson följt den svårlösliga nordirländska konflikten. I denna bok ges en bred skildring av oroligheterna och hur det i en tillsynes olöslig konflikt påbörjas en fredlig utveckling. Nu sitter forna fiender och förhandlar med varandra - otänkbart för tio år sedan. Fredsprocessen i Nordirland skildras med olika ingångar och perspektiv. Samtal och möten med representanter för de olika sidorna och civilbefolkningen från författarens många resor breddar och fördjupar skildringen. Ett centralt tema är den republikanska rörelsens förändring från revolutionärt till reformistiskt parti. Boken är ett värdefullt bidrag för alla med intresse för freds- och konfliktforskning.