Jan Sundberg

Akateemikko Erik Allardt (1925–2020) nousi suomalaisen sosiologian johtavaksi hahmoksi ja kansainvälisesti merkittäväksi tutkijaksi 1960-luvulla. Allardt toi ja juurrutti Suomeen modernin, teorialähtöisen ja nyky-yhteiskunnan ongelmiin tarttuvan sosiologisen tutkimuksen. Sosiologiasta muodostui 1960-luvulla pitkälti Erik Allardtin ansiosta keskeinen yhteiskuntatiede, jolla oli merkittävä vaikutus myös yhteiskunnalliseen keskusteluun. Erik Allardt – Modernin Suomen sosiologi käsittelee Allardtin uraa, hänen sosiologiaansa ja hänen rooliaan yhteiskunnallisena vaikuttajana 1950-luvulta 2000-luvun alkuun. Tuona aikana Suomi kehittyi nopeasti moderniksi pohjoismaiseksi yhteiskunnaksi. Kirja kuvaa myös yhteiskunnan muutosta Allardtin tutkimusten kautta. Allardtin merkitys tämän muutoksen tulkkina, siihen vaikuttaneena tutkijana ja intellektuellina oli huomattava. Kirjoittajat ovat Allardtin oppilaita ja hänen nuorempia työtovereitaan.

Erik Allardt introducerade den moderna sociologin efter amerikansk förebild och bidrog till ämnets status som central samhällsvetenskap. Om hans forskning och stora inflytande på debatten från 1950-talet och framåt. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Erik Allardt (1925-2020) är känd som en av sociologins nyskapare i Norden. Han introducerade den moderna sociologin med amerikansk förebild och bidrog till att sociologin började betraktas som en central samhällsvetenskap med stort inflytande på samhällsdebatten. Allardt strävade efter att skildra samhället som det såg ut just då, och parallellt utveckla sociologiska teorier. Han blev internationellt känd som forskare i politisk sociologi för sin forskning om kommunisternas väljarstöd och den nordiska välfärden. En viktig del av hans arbete handlar om minoriteter i Västeuropa, i synnerhet den finlandssvenska som han själv tillhörde. I Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott presenterar sex samhällsvetare Allardts forskning och analyserar hans roll som samhällspåverkare och intellektuell från 1950-talet fram till början av 2000-talet. Boken berättar samtidigt om samhällsutvecklingen i Finland efter andra världskriget. I antologin medverkar Risto Alapuro, Matti Alestalo, Jussi Simpura, Aino Sinnemäki, Jan Sundberg och Hannu Uusitalo.

Vilka politiska, administrativa och rättsliga kvaliteter präglar Ålands 100-årsjubilerande självstyre? Vad är det som kännetecknar en välfungerande autonomi? Jan Sundberg och Stefan Sjöblom studerar ett antal kvalitetsaspekter som är särskilt betydelsefulla på Åland såsom val- och partisystemets utformning, parlamentarismens utveckling, administrationens professionalisering och behov av flexibilitet samt lagstiftningsbehörigheten och grundlagskontrollen. Också betydelsen av ålänningarnas tilltro till det komplexa självstyret och nationsbygget behandlas. Frågan om hur autonomier styrs är ständigt aktuell, särskilt på ett internationellt plan, men det finns förvånansvärt lite forskning som behandlar styrets kvaliteter. Boken är författad av Jan Sundberg professor emeritus i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, och Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Vilka politiska, administrativa och rättsliga kvaliteter präglar Ålands 100-årsjubilerande självstyre? Vad är det som kännetecknar en välfungerande autonomi? I boken studeras ett antal kvalitetsaspekter som är särskilt betydelsefulla på Åland såsom val- och partisystemets utformning, parlamentarismens utveckling, administrationens professionalisering och behov av flexibilitet samt lagstiftningsbehörigheten och grundlagskontrollen. Också betydelsen av ålänningarnas tilltro till det komplexa självstyret och nationsbygget behandlas. Frågan om hur autonomier styrs är ständigt aktuell, särskilt på ett internationellt plan, men det finns förvånansvärt lite forskning som behandlar styrets kvaliteter.

Det goda folkhemmet är ett välkänt begrepp, men vad var det egentligen och hur uppstod det? Denna bok ger en sammanhängande bild och förklarar politiken som fördes och visar hur den genomfördes under nio decennier. Den visar också kopplingen mellan det nationella och det kommunala, där folkhemmet realiserades, vilket i regel har förbisetts i tidigare forskning. När demokratin var ung var det direkt-demokratiska inslaget stort men utbudet av kommunala tjänster litet. I takt med att folkhemmet genomfördes via kommunernas verksamhet blev de direkta, lokala politiska aktiviteterna allt färre. Kommuner slogs samman och nationella partier tog över kontrollen. Protesterna var dock fåtaliga när utbudet av kommunala tjänster, och därmed välfärden, hela tiden ökade. Idag pågår nedmonteringen av folkhemmet. Väljarnas partilojalitet sviktar, politiken professionaliseras och förvaltningarna tvingas att effektivisera. Nya modeller där tjänsteproduktionen överlåts till vinstdrivande aktörer har inte övertygat kommuninvånarna. Osäkerheten om vägval och det politiskt möjliga har tagit över och alltfler känner sig förvandlade från väljare, med en demokratisk möjlighet att påverka, till konsumenter. Var det verkligen det som var meningen? Jan Sundberg är professor i allmän statslära vid Institutionen för politik och ekonomi, Helsingfors universitet. Stefan Sjöblom är professor i kommunalförvaltning inom ämnet statskunskap med förvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet. Ingemar Wörlund är professor i statsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.