Jane Reichel

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Det förvaltningsrättsliga landskapet i Sverige har under de senaste decennierna blivit allt mer sammanlänkat med Europarätten, dvs. EU-rätten, Europakonventionen samt annat material från Europarådet. För att som svensk jurist kunna arbeta med förvaltningsrättsliga frågor är det nödvändigt att ha en grundläggande förståelse för hur Europarätten påverkar de svenska rättsliga strukturerna. I boken presenteras förutsättningarna för Europarättens genomslag i Sverige, samt vad gäller EU, hur förvaltningsorgan från EU och Sverige samverkar inom fyra områden:• handläggningsregler för förvaltningsmyndigheter• offentlighet och sekretess• dataskydd• rätt till domstolsprövning. Denna andra upplaga av Europeisk förvaltningsrätt i Sverigeär uppdaterad med ny lagstiftning och praxis fram till och med november 2024. Boken utgör ett komplement till annan grundläggande litteratur om allmän förvaltningsrätt och riktar sig till såväl studenter som yrkesverksamma jurister

Övningsbok för Svensk juridik är primärt avsedd att användas som fördjupning och test av kunskapsnivåer vid undervisning med läroboken Svensk juridik, men kan även användas i andra sammanhang där läsaren ska få en grundläggande förståelse för ämnet juridik. Övningsbok för Svensk juridik har samma kapitelindelning och struktur som läroboken Svensk juridik och i ett inledande avsnitt ges läsaren en introduktion till att studera juridik. Övningsboken innehåller ca 850 frågor av tre olika slag – korta kunskapsfrågor utan lösningsförslag, tillämpningsfrågor med pedagogiska lösningsförslag samt tillämpningsfrågor utan lösningsförslag där en del av frågorna har koppling till rättsfall. Rättsfallen återfinns i boken Rättsfallssamling för Svensk juridik som med fördel används tillsammans med övningsboken för en inblick i hur juridiken omsätts och fungerar i praktiken. Övningsboken innehåller frågor inom följande rättsområden:• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättI ett separat avsnitt i övningsboken finns även en ordlista med förklaringar till ca 900 juridiska termer och begrepp. Övningsbok för Svensk juridik kan med fördel användas som övningsbok på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Svensk juridikär en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättSvensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Svensk juridik är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• ProcessrättSvensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.

Juridikens termer är ett klassiskt uppslagsverk som kortfattat förklarar centrala juridiska termer. Boken är sedan många år ett värdefullt hjälpmedel för verksamma jurister och studerande samt för alla andra som kommer i kontakt med frågor av juridisk natur. Sagt om boken"[...] Boken är ytterst användarvänlig dels genom det alfabetiska upplägget från A till Ö, dels genom att förklaringarna till orden/begreppen är tämligen korta och skrivna på ett språk som inte kräver några direkta fackkunskaper hos läsaren. Tidigare upplaga, vilken ligger långt tillbaka i tiden, bör bytas ut eftersom juridiken i likhet med andra vetenskapsområden ständigt förnyas med bl.a. nytillkommande ord och begrepp." Sven Martinger, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2015. Om författarnaI denna 10:e reviderade upplaga består författarkretsen av professorerna Torbjörn Andersson, Mattias Dahlberg, Jane Reichel och docent Joel Samuelsson. Andersson har huvudansvaret för processrätt, exekutionsrätt och internationell privaträtt, Dahlberg för skatterätt och straffrätt, Reichel för offentlig rätt och folkrätt samt Samuelsson för civilrätt. Den slutliga genomgången och stiliseringen har företagits av författarna gemensamt.

Möjligheten att ställa makthavare till svars för sitt handlande är centralt för en fungerande demokrati. Den offentliga makten utövas på uppdrag av folket och folket behöver kunna vidta åtgärder, direkt eller genom särskilda kontrollorgan, om makten inte utövas på ett önskvärt sätt. I boken analyseras ansvarsutkrävande av förvaltningen, när denna agerar inom EU. Förvaltningens främsta uppgift är att omsätta en beslutad politik till praktisk verksamhet. I det moderna samhället har förvaltningens uppgifter vuxit och omfattar numera även policyskapande och normgivande funktioner. Genom EU-samarbetet utförs förvaltningens uppgifter ofta utanför Sverige gränser och i samarbete med myndigheter från andra medlemsstater och EU-organ. Utgångspunkten för ansvarsutkrävande inom EU-samarbetet är att detta sker inom ramen för förvaltningarnas respektive konstitutionella system. Samtidigt innehåller EU-fördragen tre mekanismer där de olika systemens ansvarsutkrävande kan sammanlänkas; - Kommissionens möjlighet att inleda fördragsbrottsförfarande mot medlemsstater, - Revisionsrättens samarbete med nationella revisionsorgan, samt - Nationella domstolars möjlighet att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. En slutsats i boken är att den parlamentariskt grundade kontrollen bör innehålla en europeiserad dimension för att ändamålsenligt kunna utkräva ansvar av förvaltningen i dess europeiska verksamhet. Boken tar särskilt sikte på svenska förhållanden. Jane Reichel är docent i offentlig rätt och verksam vid juridiska institutionen, Uppsala universitet.

God förvaltning har under senare år vunnit ökad uppmärksamhet inom gemenskapsrätten. Begreppet tolkas i första hand som ett samlingsbegrepp för olika förvaltningsprocessuella garantier som tillkommer den enskilde i dennes handhavande med administrativa organ. I boken ges en samlad analys dels av vad den allmänna principen om god förvaltning skall ha för innehåll och effekt på gemenskapsnivå, dels av hur medlemsstaternas förvaltningsorgan och domstolar skall upprätthålla principen, när de agerar inom gemenskapsrättens tillämpningsområde. Tre delar av principen studeras närmare, omsorgsprincipen, rätten att bli hörd och motiveringsskyldigheten. Som bakgrund ges även en ingående analys av gemenskapsrättens allmänna effekt i medlemsstaterna. Två aspekter uppmärksammas särskilt: frågan om gränsdragning mellan doktrinen om direkt effekt och företräde och vad som vanligen benämns medlemsstaternas processuella autonomi, samt frågan om vilken effekt gemenskapsrättens allmänna rättsprinciper skall ha vid tillämpning på nationell nivå. I en avslutande diskussion tas bl.a. följande frågor upp: - Utgör stats- och förvaltningsrätten fortfarande rättsområden som medlemsstaterna kan ha anspråk på att organisera självständigt från gemenskapsrätten? - Vad innebär den ökande graden av gemenskapsrättslig reglering på området för nationell förvaltningsprocess? - Är utformningen av den svenska förvaltningsprocessen ändamålsenligt utformad för att möta de krav på domstolsprövning och effektivt rättsmedel som gemenskapsrätten ställer? Jane Reichel är verksam vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Boken är en akademisk avhandling