Janicke Andersson

Ålder, precis som andra kategoriseringar som genus, klass och kön, påverkar det sociala arbetets organisation, åtgärder och insatser. Därför bör även ålder vara föremål för problematisering och reflexivitet, både i vetenskapliga sammanhang och i praktiskt socialt arbete. En sådan analys blir möjlig med ett kritiskt åldersperspektiv. Boken diskuterar: • Vad karaktäriserar ett kritiskt åldersperspektiv? • Vad innebär det att ålder är en organiserande princip och vilka konkreta konsekvenser får det för socialt arbete? I de olika empiriska kapitlen illustreras vad ett kritiskt åldersperspektiv kan synliggöra vad gäller det sociala arbetet som fält och praktik. Ålder i det sociala arbetets praktiker vänder sig till yrkesverksamma och studerande inom socialt arbete, men även till forskare inom fältet.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta i politiska diskussioner på kommunal, nationell och mellanstatlig nivå. Men vad innebär det? Och ur vems perspektiv? Den här boken beskriver hur social hållbarhet används inom olika vetenskapliga discipliner. Författarna avstår medvetet från att definiera begreppet men har som utgångspunkt att det i en diskussion om social hållbarhet måste finnas en vision om en bättre framtid. Ett kritiskt perspektiv på social hållbarhet innebär en strävan efter social rättvisa och inkludering. Boken består av tre delar. Den första delen tar upp social hållbarhet som teoretiskt begrepp och vision och den andra delen handlar om begreppet i förhållande till inkludering och exkludering. Den avslutande delen tar upp konkreta exempel på hur social hållbarhet kan se ut i praktiken i exempelvis skola, arbetsliv och socialt arbete. Social hållbarhet vänder sig till studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, såsom socialt arbete, sociologi, utbildningsvetenskap, psykologi och statsvetenskap.

Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människo­handel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt. I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper? Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, omvårdnad och folkhälsa men kan också läsas av professionella som möter unga nyanlända inom olika verksamheter.

Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, inom kyrkliga och ideella organisationer. För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem. I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete år 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet. Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar. Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.