Jannis Angelis

This engaging and accessible textbook explores the challenges and complexities of managing operations in a service industry setting. Comprehensive in scope, this textbook considers key concepts from strategy and operations management from a global services perspective and integrates traditional theory with cutting-edge contemporary examples. Taking a student-centred approach, it gives the reader a solid understanding of the key issues faced by contemporary service organisations, from managing and reviewing risk to managing supplier relationships. Rich pedagogy, integrated online resources and relevant international case studies develop strategic thinking skills and equip students with the essential tools and techniques needed to plan, design, manage and control operations in diverse service industry contexts. This is an ideal textbook for students of service operations management at undergraduate, postgraduate and MBA level. Accompanying online resources for this title can be found at bloomsburyonlineresources.com/service-operations-management. These resources are designed to support teaching and learning when using this textbook and are available at no extra cost.

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.

Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige. Resultaten visar att variationen mellan olika boenden är stor, vilket tyder på att förbättringar är möjliga i många fall. Över lag får verksamheterna högst poäng när det gäller att ha genomtänkta rutiner och arbetsprocesser. Flertalet äldreboenden har också ett väl utvecklat förbättringsarbete. Variationen är störst när det gäller målstyrning. Här finns både äldreboenden som verkar ha väl fungerande processer för målstyrning och sådana som inte tycks arbeta systematiskt över huvud taget med detta. Incitament och personalutveckling är det område där det enligt studien finns högst utvecklingspotential. Bland annat handlar det om förmågan att behålla och befordra kompetent personal. Studien belyser även skillnader mellan olika typer av utförare (kommunala, ideella och företag av olika storlek) samt undersöker samband mellan kvaliteten på styrning och ledning och omsorgens kvalitet. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.