Jean Améry

I Gläntas nya nummer samtalar den palestinska författaren Adania Shibli med Balsam Karam & Elisabeth Hjorth & Hanna Nordenhök. Tre samtal som har blivit en enda text. Här finns också konstkollektivet HAWAF som till Glänta producerat en specialversion av deras museum för Gaza, Sahab Museum, som går att vika ut ur numret. Dessutom ett kapitel ur Gloria Anzaldúas klassiska verk Borderlands / La Frontera, samt förintelseöverlevaren Jean Amérys text om självmordet. Samt dikter av Doaa Kamel, Sofia Junes, Leif Holmstrand och UKON. Och den tyska medieteoretikern Bernhard Siegerts genomgång av dörrar, och deras materiella och symboliska betydelser.

Vad är det egentligen som förenar allt det vi kallar liv? Det finns ingen allmänt erkänd definition av vad liv är, vare sig inom fysik, kemi, biologi eller filosofi. Det gäller även mänskligt liv. Vad som juridiskt räknas som ett mänskligt liv enligt aborträtten skiljer sig från arvsrätten som i sin tur skiljer sig från straffrätten. Hur livet på jorden en gång började är en annan öppen fråga. Kanske är det nödvändigt att lämna jorden för att få svar. Andra livsformer, på andra planeter, skulle kunna avslöja något också om våra jordiska villkor. Tidskriften Gläntas nya nummer gör ett antal försök att svara på dessa och andra livsavgörande frågor, i essäer, samtal, kortprosa och konstnärliga bidrag.

In April 1945, Jean Améry was liberated from the Bergen Belsen concentration camp. A Jewish and political prisoner, he had been brutally tortured by the Nazis, and had also survived both Auschwitz and other infamous camps. His experiences during the Holocaust were made famous by his book At the Mind's Limits: Contemplations by a Survivor of Auschwitz and Its Realities. Essays on Antisemitism, Anti-Zionism, and the Left features a collection of essays by Améry translated into English for the first time. Although written between 1966 and 1978, Améry's insights remain fresh and contemporary, and showcase the power of his thought. Originally written when leftwing antisemitism was first on the rise, Améry's searing prose interrogates the relationship between anti-Zionism and antisemitism and challenges the international left to confront its failure to think critically and reflectively.

In April 1945, Jean Améry was liberated from the Bergen Belsen concentration camp. A Jewish and political prisoner, he had been brutally tortured by the Nazis, and had also survived both Auschwitz and other infamous camps. His experiences during the Holocaust were made famous by his book At the Mind's Limits: Contemplations by a Survivor of Auschwitz and Its Realities. Essays on Antisemitism, Anti-Zionism, and the Left features a collection of essays by Améry translated into English for the first time. Although written between 1966 and 1978, Améry's insights remain fresh and contemporary, and showcase the power of his thought. Originally written when leftwing antisemitism was first on the rise, Améry's searing prose interrogates the relationship between anti-Zionism and antisemitism and challenges the international left to confront its failure to think critically and reflectively.

Genom en blandning av essä och bekännelse låter Jean Améry sina genomlevda erfarenheter ligga till grund för en filosofisk diskussion om det moraliskt förkastliga i att försonas med det förflutna och vända blicken mot framtiden. Författaren gör tvärtom. Han vägrar kompromisslöst att gå vidare, att släppa taget om det förgångna, att acceptera det som hänt. Den 19 oktober 1964 hördes Jean Améry i tysk radio när han berättade om sina erfarenheter av intellektets sammanbrott i mötet med Auschwitz verklighet. Ytterligare fyra program sändes sedan om erfarenheten av tortyr, om det förlorade hemlandets betydelse, om känslan av oförsonlighet och om den judiska identitetens omöjlighet och nödvändighet. De fem radioessäerna publicerades två år senare i en samlingsvolym med titeln Bortom skuld och botgöring som nu för första gången föreligger i svensk översättning, av Tommy Andersson och med ett efterord av idéhistorikern Victoria Fareld. Jean Améry föddes i Österrike 1912. Han är författare och filosof. Främst berömd för sina självbiografiska essäer, som inte minst berör hans erfarenheter under kriget där han internerades och torterades, både i Belgien och senare i Auschwitz. Améry tog sitt liv 1978. Bortom skuld och botgöring är hans mest berömda verk och det första som översatts till svenska.

"These are pages that one reads with almost physical pain. . .all the way to its stoic conclusion." —Primo Levi "The testimony of a profoundly serious man. . . . In its every turn and crease, it bears the marks of the true." —Irving Howe, New Republic "This remarkable memoir. . .is the autobiography of an extraordinarily acute conscience. With the ear of a poet and the eye of a novelist, Amery vividly communicates the wonder of a philosopher—a wonder here aroused by the 'dark riddle' of the Nazi regime and its systematic sadism." —Jim Miller, Newsweek "Whoever has succumbed to torture can no longer feel at home in the world. The shame of destruction cannot be erased. Trust in the world, which already collapsed in part at the first blow, but in the end, under torture, fully, will not be regained. That one's fellow man was experienced as the antiman remains in the tortured person as accumulated horror. It blocks the view into a world in which the principle of hope rules. One who was martyred is a defenseless prisoner of fear. It is fear that henceforth reigns over him." —Jean Amery At the Mind's Limits is the story of one man's incredible struggle to understand the reality of horror. In five autobiographical essays, Amery describes his survival—mental, moral, and physical—through the enormity of the Holocaust. Above all, this masterful record of introspection tells of a young Viennese intellectual's fervent vision of human nature and the betrayal of that vision.

" . . . a moving, deep series of insights into the suicide's world . . . " —Kirkus Reviews Jean Améry (Auschwitz survivor and author of At the Mind's Limits) thought of On Suicide as a continuation of the kind of reflections on mortality he had laid down in On Aging. But here he probes further and more deeply into the meaning of death and into the human capacity for suicide or voluntary death.