Jeff Werner

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

Laddade bilder diskuterar det senaste decenniets upprörda debatter om visuella rasstereotyper och rasistiska uttryck. Tre konflikter ägnas särskild granskning: de om Stina Wirséns barnboksfigur Lilla Hjärtat, Hans Lindströms skämtteckning om muslimer, och Frölunda Hockeys klubbsymbol i form av en "indian". Laddade bilder tar upp vad stereotyper är, hur visuell rasgrammatik fungerar, skrattets betydelse i relation till rasism, vad kulturell appropriering kan betyda och varför just godis och barnkultur så ofta har hamnat i centrum för debatten. I det avslutande kapitlet riktas blicken mot vilka känslor som häftade fast vid föremålen för debatterna, vilka affekter som tillskrevs debattörerna samt betydelsen av de olika affektgemenskaper som bildades i stridernas hetta. Boken vänder sig till alla som vill få en djupare förståelse av konflikterna. Hur de utvecklades och vad som gav dem bränsle. Laddade bilder vill undvika att fastna i schismernas skyttegravar, tillspetsade retorik och uppskruvade känsloläge, men samtidigt ta argumenten och aktörerna på allvar. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har gett ut böcker om bland annat svensk kultur i USA, Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008), vithet och svenskhet, Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), och demokratins urholkning, Postdemokratisk kultur (2018). 2021 publicerade Werner den första ingående, svenskspråkiga introduktionen till vithetsstudier, Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik (2021).

Vad avses egentligen med vithet när det används inom akademisk forskning och samhällsdebatt? Och hur kan vithet som analytiskt begrepp användas i studier av Sverige och svenska företeelser, i nutiden och i historien? Vad, som annars är svårupptäckt, kan synliggöras genom kritiska vithetsperspektiv? Detta slags teoretiska, metodologiska och praktiska problem står i fokus i Kritvit? Boken introducerar kritisk vithetsteori anpassad efter svenska förhållanden. Den prövar i ett antal konkreta tillämpningar hur vithetsperspektiv kan användas för att studera bland annat skönhetstävlingar och fototeknik, antik konst och modern design, reklamfilm och anatomiundervisning, förorter och tv-serier, bilder av kungar och gjuteriarbetare, ungdomsböcker och film. Boken vänder sig i första hand till studenter inom humaniora och samhällsvetenskap men passar också som introduktion för alla som vill orientera sig om kritiska vithetsperspektiv.

I den nordiska konsten kring sekelskiftet 1900 utgör magisk besjälad natur en fascinerande och återkommande tematik. Djupa skogar, dimhöljda ängar och brusande forsar, kom i flera verk från denna tid att befolkas av olika naturväsen såsom troll, älvor och Näcken. Intresset för nordisk folktro och mytologi bland bildkonstnärer, sammanföll i tid med nationella strömningar, inflytanden från symbolismens tankevärld och ett uppsving för nedtecknade sägner och illustrerad sagolitteratur. John Bauers fängslande sagoillustrationer presenteras i denna bok i dialog med verk av hans samtida nordiska konstnärskollegor, däribland J. A. G. Acke, Agnes de Frumerie, Akseli Gallen-Kallela, Ernst Josephson, Theodor Kittelsen, Louis Moe och Hugo Simberg. Angelägna frågeställningar, kopplade till natur, magi och identitet, tematiseras inom den nordiska samtidskonsten hos konstnärer såsom Maria Friberg, Elisabeth Henriksson och Tori Wrånes. Denna rikt illustrerade publikation har tillkommit i samband med den omfattande utställningen Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen, som visas på Prins Eugens Waldemarsudde hösten 2020 och vintern 2021. Ett antal framstående experter inom konst, litteratur och etnologi ger intressanta perspektiv på folktro och väsen i nordisk konst, sägner och sagor och på visualiseringen av en besjälad natur då och nu.

I det postdemokratiska tillståndet upprätthålls demokratins formella strukturer - fria val, yttrandefrihet, fri press med mera - men de har börjat tömmas på innehåll och vitalitet. Politiken bestäms mer av opinionsundersökningar än av gräsrötterna i partiorganisationerna, och det politiska samtalet mer av kalkylerade medieutspel än av ideologier. Den stora majoriteten av befolkningen är partipolitiskt passiv. Partierna tappar i medlemsantal, vilket leder till att ledningarna blir beroende av opinionsundersökningar för att kunna forma politiken och av reklambranschen för att föra ut den. Samtidigt som detta sker benämns allt fler saker "demokratiska": Demokratisk design, demokratisk arkitektur, demokratiska museer... Många, inte minst unga, vänder sina förhoppningar till kulturen som en plats att verka politiskt på. Kulturen håller på att ta över politikens roll och bli den främsta spelplatsen för det demokratiska samtalet. Medan tidningens ledarsida ägnar sig åt det maktpolitiska spelet, diskuteras grundläggande politiska och ideologiska frågor på kultursidan, men också på museet och i konsten. Konsten ges uppdraget att initiera demokratiska samtal, stadsplaneringen att verka för den demokratiska staden och museet att bli en demokratisk mötesplats. Vad betyder detta för kulturen - och för demokratin? Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har tidigare gett ut böcker om bland annat svenskhet: Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), om politisk konst: Upp med rullgardinerna! Konsten i Göteborg under 1960- och 1970-talet (2009, tillsammans med Kristoffer Arvidsson) samt om svensk kultur i USA: Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA(2008).

Fattigdom utan gränser är den första bok som tar ett helhetsgrepp om fattigdomsfrågan. Boken är en betraktelse av fattigdomens historia, nutid och framtid där forskarens och journalistens olika perspektiv sammanfogas i ett vidare synfält. Boken bygger på ett temanummer i tidskriften Socionomen som utkom med anledning av EU:s fattigdomsår 2010. Med nytt innehåll behandlar redaktörerna i denna bok fattigdomsfrågan ur ett vidare perspektiv. De allra flesta bidragen är skrivna av nordiska forskare och bygger på aktuella forskningsresultat. Ett mål med boken har varit att vidga blickfånget och överskrida traditionella gränser. Dels mellan olika vetenskapliga discipliner men även mellan vetenskap, journalistik, litteratur, konst och foto. Vi hör också Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i ett avslutande ord. Bokens redaktörer, Hans Swärd och Lena Engelmark, har ett mångårigt samarbete kring sociala frågor bakom sig. Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och redaktör för Socionomens forskningssupplement. Lena Engelmark är journalist, specialiserad på sociala frågor och chefredaktör för Tidskriften Socionomen. Omslagsbild Elisabeth Edén