Jenny Björkman

Religion har varit viktig för människor genom historien och i alla kulturer, men dess betydelse har varierat. Går världen nu mot sekularisering, eller är religionen tvärtom åter på frammarsch? Blir människor med tiden mindre religiösa? Och vad betyder i så fall dagens stora intresse för religioner? Kanske är det snarast ett ständigt "tur och retur" för religionen. I Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2017/2018 undersöker forskare bland annat evolution och heliga krig, riter och försanthållanden, rättsliga aspekter på religion i ett mångkulturellt samhälle och hur det är att växa upp inom så kallade sekter.

More world-leading research; more internationalisation; more mobility; more open access; more impact; more arts and humanities perspectives on other disciplines; more research links in teaching; we want more of most things, quite simply But how should Swedish research be organised and funded to achieve all this? The question covers numerous problems and dilemmas. What should be the distribution between major programmes and minor projects? Should research proposals be evaluated with reference to the applicants earlier achievements bibliometrically, for example or to the results expected? How much weight should be given to practical social benefits? Should assessments mainly be done by other researchers (peer review)? If so, how can they avoid spending more and more of their time evaluating other researchers? What specific role should research play in academic teaching? At universities in general? Or in politics, for that matter? Shouldnt researchers, to a higher degree, impart their results to decision-makers and the public with far greater outreach than today? Nowadays, more than half of Swedens university research is paid for by research funders outside the higher education institutions. Such funders include central government agencies, but also independent bodies. Riksbankens Jubileumsfond (RJ), the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, fosters and supports research in these disciplines. This book, published to mark RJs Golden Jubilee in 2015, is an attempt to think ahead on issues concerning the future of research.

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar

Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt. Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2026 bidrar sex forskare med texter på temat Byråkrati i form av häften som samlas i en box.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Lever vi i en arg tid, i ett argt land? Det höga antalet skjutningar med dödlig utgång tyder på det. Även om saken naturligtvis är mer komplicerad, är de våldsbejakande extremistiska miljöerna onekligen intressanta exempel på den kanske mest självklara av dödssynder, vreden. I dessa miljöer är vreden och aggressionen medel för att uppnå ett visst mål. Men dessutom verkar vreden -- såväl bland våldsbejakande islamister som inom vit makt-rörelsen -- ha förvandlats till ett självändamål, en dygd. Frågan är om det rent av är den aspekten som gör rörelserna attraktiva bland presumtiva medlemmar: de lockas av en miljö där vrede och våldsamhet hyllas. På så vis kanaliserar dessa grupperingar en vrede som majoritetssamhället fördömer men som likväl existerar. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjunde häfte fokuserar sociologen Christopher Edling och historikern Jenny Björkman på vredens funktion i dagens samhälle. Christofer Edling är professor i sociologi och dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Edling är knuten till Institutet för framtidsstudier där han under flera år lett ett forskningsprojekt om våldsbejakande organisering och antisociala karriärer. Han är bland annat medredaktör till Sociologi genom litteratur (2015) och Ett delat samhälle: Makt, intersektionalitet och social skiktning (3 uppl. 2022). Jenny Björkman är docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond. Hon har framför allt forskat om modern politisk historia i Sverige. Sedan 2011 är hon redaktör för RJ:s årsböcker.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox.

WTF? Hallå? Shit! :-) Håller språket på att explodera? Det kan se ut så med emojier, textfragment, kreativ stavning, engelska lånord, mängder med stora bokstäver och utropstecken. Men är det dessa exempel på språkets ostoppbara utveckling eller förfall som säger något om vad som håller på att hända med språket? Eller gömmer det sig något helt annat bakom orden? Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta inledande häfte av Jenny Björkman och Patrik Hadenius beskrivs exempel på synliga nymodigheter och trender i svenskt språkbruk. Det blir ett slags väderrapport från språket. Samtidigt visar författarna på en omställning som är lite långsammare och inte fullt lika synlig: ett skifte i språkens status och i förhållandet mellan muntlig och skriftlig kultur. En språklig klimatförändring, helt enkelt. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Skrivet som talat är första häftet i boxen. Redaktörer för årsboxen 2021 är Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond, och Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts.

Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox. Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor). Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.

RJ:s årsbok 2015/2016 i två band: svensk och engelsk utgåva. Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.

Epos 1a1 presenterar historien kronologiskt Epos 1a1 ger en översikt av historien från äldsta tid till 2010-talet. Tyngdpunkten ligger på 1800- och 1900-talet med särskild vikt lagd på den senare historien efter andra världskriget fram till idag. Det är en berättande historia som förmedlar de stora sammanhangen. Texten är inte belastad med för många namn, händelser och årtal. Däremot finns fördjupande bildtexter som kryddar läsningen. Vissa sidor i boken är av annan karaktär. Här utreds epokbegreppen och historiebruk samt historiemedvetande. Historiska källor Det finns gott om historiska källor genom vilka eleverna kan öva tolkning och källkritisk förmåga med hjälp av uppgifter av olika svårighetsgrad. Utmärkande drag för gymnasieserien Epos - Berättande text - Rikt illustrerad - Genusperspektiv - Historiska jämförelser - Epokbegrepp, historiemedvetande, historiebruk - Historiska källor med övningar