Jenny Ehnberg

Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige tar ett helhetsgrepp om det ansvar som det allmänna har för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare och specialister förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering presenteras i ljuset av det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Vilka rättsliga, politiska och moraliska normer gäller, och hur ska dessa tolkas och implementeras? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i relation till nutida forskning och svensk förvaltningspraxis. Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående med hänsyn till den rättsliga utvecklingen.” Vi behöver göra de mänskliga rättigheterna till våra, låta dem genomsyra alla våra beslut och handlingar. Demokrati och mänskliga rättigheter är inget som erövrats en gång för alla och sedan bara finns där. Mänskliga rättigheter måste ständigt utvecklas och det är vi, medborgare och offentligt anställda, som är ansvariga för att det görs.” Ur förordet av Elisabet Fura

Invasionen av Ukraina har kommit att utmana hela den europeiska säkerhetsordningen. Väletablerade politiska ställningstaganden och moraliska principer har omprövats eller kastats överbord. Kan pacifismen överleva annat än i fredstid? Kan den kristna etiken? Och i så fall: I vilka former? Är försoning alltid möjlig eller ens önskvärd? Vad kan vi lära av fredsrörelsens historia och pionjärer? I detta nummer av Tidens tecken närmar sig författarna ur olika infallsvinklar krigets etiska, teologiska och politiska utmaningar.