Jenny Maria Nilsson

Bildning är en väv av kunskap som vi människor vävt tillsammans, men också många små personliga vävar av vad någons håg står till; bildning – den generella och den specifika och den personliga – tillhör den framtida bilmekanikern lika mycket som den blivande poeten. Att svensk skola har haft en helhetssyn på eleven, med praktiska och estetiska ämnen, har tjänat oss väl. Människan är naturligt vetgirig och tänkande, men upptäcker det inte alltid – ett skolväsende kan i bästa fall förlösa bildningslängtan. Därför handlar Den spanande ugglan – bildning som motstånd om skolväsendet, även om bildning är för livet. Ingen lär ett språk, eller ett hantverk eller hela molekylärbiologin, enbart under skoltimmar. I Den spanande ugglan sätter sexton skribenter – akademiker, lärare och debattörer – bildning och skolväsendet under kritisk lupp. Det är personligt, politiskt, poetiskt och ibland rasande. En uppgörelse men också ett försvarstal för människans nyfikenhet, intellekt och bildningslängtan. Redaktör för antologin är Jenny Maria Nilsson, författare och journalist.

"Vi befinner oss i en värld där vi måste välja mellan att vara offer eller bödel inget annat." - Albert Camus skriver detta i sin dagbok hösten 1945. Så vitt han kan se innebär detta i längden att vi alla blir offer. Camus vill bereda en tredje väg, en väg där människor tillåts vandra som annat än offer eller bödel. I Jenny Maria Nilssons personligt hållna biografi görs nedslag vid exempelvis tuberkulosen som periodvis hotar Albert Camus liv, hans avgudan av sin mor, den spanskättade Hélène Sintes - som han uppfattar som en kristusgestalt, hur faderns död på slagfältet för ett land han aldrig känt införlivas i Camus politiska arbete, kärleken till och förmågan att bli ett med solen, havet och naturen, åren som journalist och hans inställning till journalistikens uppgift, filosofin i de stora romanerna Främlingen, Pesten och Fallet, och hur han kunde utmålas som förrädare av sina samtida franska intellektuella." De senaste åren har flertalet av hans böcker getts ut i nyöversättningar, och föreliggande bok kontextualiserar dem väl. Camus såg sig själv som en omodern och otidsenlig författare. Kanske just det gör hans författarskap, där de djupt mänskliga och evigt återkommande frågorna ställs, ständigt aktuellt. Albert Camus Varken offer eller bödel är en bok som behövs." - Isak Adolfsson, Kulturdelen.com

Den revolterande människan skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden. Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade. Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

Digitalisering i skolan är en fråga som väcker starka känslor. Svärmisk teknikromantik möter domedagsprofetior om att vi förslavas av våra skärmar. Ofta kretsar debatten kring ordet framtiden, trots att datorerna funnits i våra skolor i flera decennier. Det är hög tid att utvärdera digitaliseringen i skolan. Boken Omstart för skolans digitalisering ger insikter kring vad som gått fel, hur vi kan göra för att återge lärarna och eleverna den makt som försvunnit ut i cyberrymden, samt visar på ett mer nyanserat och relevant sätt att förhålla sig till en vår tids mest omvälvande frågor. Författare till boken Omstart för skolans digitaliseringär forskaren Marte Blikstad-Balas, skolutvecklaren Per Kornhall och journalisten Jenny Maria Nilsson.

Nio essäer om Sven DelblancI Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion. I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet. I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter. Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken. Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan. Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor. Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten. Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992. Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.

Dette er en bok om skoleutvikling. Skoleforskere, skolepolitikere, rektorer, lærere og foreldre – alle er opptatt av at skolen skal utvikle seg. Men vi må stadig ta oss tid til å spørre hvem utviklingen er til det beste for. Dette er også en bok om digitalisering av skolen. Det er en kritisk bok, men det er ikke en bok som ønsker alt av datamaskiner og software ut av skolen. Det er en bok som argumenterer for at vi må ta oss tid til å utvikle skolen på en god måte. Det krever at vi stiller oss noen spørsmål underveis om i hvilken grad en slik utvikling i skolen er til elevenes fordel på kort og lang sikt, og hvorvidt det finnes alternativer til denne utviklingen. I arbeidet med denne boka, som er et samarbeidsprosjekt mellom det norske Fagbokforlaget og det svenske forlaget Natur & Kultur, inviterte vi én forsker, én ekspert og én journalist til å skrive om digitaliseringen av skolen i Norge og Sverige. Resultatet har blitt denne svært grundige og svært tankevekkende boka. | Marte Blikstad-Balas er professor ved Universitetet i Oslo. Hun har i mange år forsket på hvordan digitalisering endrer den norske skolehverdagen for både elever og lærere. Per Kornhall er ekspert og forfatter med fokus på skolespørsmål. Han inngår bl.a. i et nettverk av eksperter tilknyttet EU-kommisjonen og er også leder for interesseorganisasjonen Läromedelsförfattarna. Jenny Maria Nilsson er svensk journalist og forfatter. I over ti år har hun kartlagt og skrevet om svensk skole og den digitaliseringen som har skjedd der, for noen av de største dagsavisene.