Jens Heimdahl

Fossila växtrester och skriftliga källor berättarDet finns idag ett stort skriftligt material som behandlar Stockholms historia sett ur många perspektiv, Stockholmiana, som det står på hyllan i biblioteket, där man kan läsa om handel, arkitektur och mycket, mycket annat. Men hur är det med blommor, träd och ätbara växter förr i tiden i Stockholm? Växternas Stockholm är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeobotaniker, kvartärgeologer, arkeologer, Stockholmsforskare och farmacihistoriker. Målet har varit att presentera specialisternas egen forskning och analyser utförda fram till 2014, innan de stora Slussengrävningarna med helt nya frågeställningar började. Det blir första gången som växter i hela det gamla Stockholm publiceras, sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv; användare, odling, omgivande vegetation och infört växtmaterial. Vissa växter har beskrivits mer ingående, och läsaren bjuds en djupdykning in i deras ursprung, och hur man använde dem för länge sedan. Ibland hamnar vi långt bort i tid och rum. Över 200 illustrationer i färg och svartvitt berikar upplevelsen. Bokens författare:Ann-Marie Hansson, fil.dr, arkeolog, arkeobotaniker. Huvudredaktör. Ann-Marie Robertsson, docent, kvartärgeolog, pollenexpert. Björn Lindeke, professor em., läkemedelskemi, Apotekarsocieteten. Bo Ohlson, apotekare, farmacihistoriker, Apotekarsocieteten. Ingrid Dyhlén-Täckman, arkeolog, antikvarie, Stockholms stadsmuseum. James H. Dickson, professor em., Glasgow, UK, arkeobotanist, mosspecialist. Jens Heimdahl, fil.dr, kvartärgeolog, arkeobotaniker. Sven Karlsson, fil.lic., kvartärgeolog, pollenexpert. Uaininn O Meadhra, fil.dr, arkeolog, konsthistoriker. --------------------------"Arkeologi, historia och botanik är nog så intressanta ämnen var för sig, så vore jag förläggare och erbjöds en kombination av alla tre skulle jag inte tveka. Hur svårt kan det vara? En bok om Stockholms historia betraktad ur ett arkeobotaniskt perspektiv tycks mig vara en ofelbar kioskvältare. Etternässlorna på Södermalm kan slutligen få sin förklaring." Fredrik Sjöberg, Svenska Dagbladet"En imponerande samling experter har bidragit till denna bok där man kan läsa om växtlighet vid så vitt skilda platser som kloster, gravar, trädgårdar, stadskvarter och fartygsvrak, men också om växter vid våtmarker som Fatburssjön och Laduviken och om medicinalväxter i det gamla Stockholm." Eva-Karin Gyllenberg, Dagens Nyheter

Trädgårdarna får under perioden 1500–1800 platser för rekreation, växthus med exotiska frukter och iscensatta historier med fontäner, utöver produktionen av grönsaker och frukt. I högreståndsmiljöerna och för borgerligheten blir trädgården en statussymbol. Den vetenskapliga kunskapen kring trädgården fördjupas och specialiseras, särskilt under upplysningen, och förkroppsligas i trädgårdsmästaren och trädgårdsarkitekten. Vardagens kvinnor och andra trädgårdsarbetare skapar de breda folklagrens kålgårdar och övriga odlingar, som under den här tiden blir mer varierade. Det är nu trädgården – som vi känner den – träder fram, intimt förknippad med våra behov av nytta, mening och skönhet. Åsa Ahrland är hortonom, docent i agrarhistoria och universitetslektor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet. Maria Flinck är trädgårdsantikvarie, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Jens Heimdahl är docent i geoarkeologi och forskar kring forntida trädgårdar och äldre växtbruk.

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.